Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

29 oktober 2014

Olika hjärntumörer har visat sig ha samma ursprung

Olika typer av gliom diagnostiseras som separata sjukdomar och har ansetts utgå från olika celltyper i hjärnan. Nu har forskare visat att en och samma ursprungscell kan ge upphov till olika sorters gliom. Det har betydelse för den grundläggande förståelsen för hur dessa tumörer bildas vilket i förlängningen kan leda till mer effektiva och specifika behandlingar.

Gliom är ett samlingsnamn för allvarliga hjärntumörer. Olika typer av gliom diagnostiseras som separata sjukdomar och har ansetts utgå från olika celltyper i hjärnan. Nu har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor i USA visat att en och samma ursprungscell kan ge upphov till olika sorters gliom. Det har betydelse för den grundläggande förståelsen för hur dessa tumörer bildas vilket i förlängningen kan leda till mer effektiva och specifika behandlingar.

Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Neuroscience.

De vanligaste primära, maligna hjärntumörerna hos vuxna, så kallade gliom, bildas från de celler i hjärnan som inte är nervceller. De är allvarliga tumörer som saknar effektiv behandling och där återfall i sjukdom är vanligt. Det finns olika typer av gliom och de klassificeras enligt ett etablerat system baserat på den celltyp som tumören tros ha uppkommit från. De vanligaste gliomen är astrocytom som är uppkallade efter astrocyter, och oligodendrogliom, som tros utgå från oligodendrocyter. Patienter med astrocytom har en sämre prognos än patienter med oligodendrogliom och tumörformerna är separata kliniska diagnoser.

– Eftersom de båda tumörformerna ser olika ut och har olika prognos så har man antagit att de uppkommer från olika ursprungsceller i hjärnan, men faktum är att den exakta urspungscellen inte är klarlagd för några gliom. Vi har länge varit intresserade av att ta reda på mer om ursprunget till gliom och hur det samverkar med de genetiska förändringar som gör att tumören bildas, säger Lene Uhrbom, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och ansvarig för den aktuella studien.

Tillsammans med kollegor i USA har Lene Uhrboms forskargrupp studerat utvecklingen av gliom hos möss. Med hjälp av tumörmodeller för både astrocytom och oligodendrogliom, som är mycket lika tumörerna hos människa, kunde de visa att en och samma celltyp, en så kallad oligodendrocytprekursorcell, kan ge upphov till båda tumörformerna.

Forskarna upptäckte att det inte är ursprungscellen utan de genetiska förändringarna i cellerna som styr vilken sorts tumör det blir. Genom att analysera genaktiviteten i ett stort antal astrocytom och oligodendrogliom från människa kunde de också konstatera att dessa var mycket mer lika varandra än man tidigare trott, vilket stöder deras fynd att de olika gliomdiagnoserna kan ha samma ursprung.

– Vi såg att en och samma typ av mer differentierad ursprungscell, som man tidigare endast har visat att den kan bilda oligodendrogliom, även har möjlighet att ge upphov till astrocytom. Det är nytt och bidrar till en ökad kunskap om de basala mekanismer som orsakar gliom, säger Lene Uhrbom.

Fakta om gliom och ursprungsceller för cancer

Gliom är en allvarlig sjukdom som saknar effektiv behandling. Genom att lära sig mer om de grundläggande mekanismer som styr gliomutveckling och gliomcellers biologi ökar också möjligheten att hitta nya, tumörcells-specifika strategier för att hindra dessa celler från att växa. Ursprungscellen för cancer bidrar till cancercellernas egenskaper och gör att vi har många olika typer av cancer, t ex bröst- och prostatacancer, som uppvisar olika biologiska och kliniska egenskaper beroende på sitt ursprung. För de flesta cancrar är den exakta ursprungscellen fortfarande okänd. Det beror till stor del på att det är ett svårstuderat område då mänskliga tumörer redan är i ett sent utvecklingsstadium när de diagnostiseras och ursprunget omöjligt att avgöra. Av den anledningen måste relevanta musmodeller användas så att sjukdomsförloppet kan styras och följas.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera