Bara grovfoder och mindre träning positivt för unga travhästar

– Vi kunde se flera positiva effekter av den utfodring och den förändrade träning som hästarna fick. Det gav dem bättre hälsa, i form av färre förlorade träningsdagar och inga foderrelaterade sjukdomar, säger Sara Ringmark, som nu presenterar resultaten i en doktorsavhandling vid SLU.

Hästar som tränas för tävling, inom bland annat travsporten, får i regel flera kilo kraftfoder som dagligt komplement till sitt grovfoder (hö, hösilage eller ensilage). Det är en vanlig strategi inom hästnäringen, oavsett disciplin, för att få hästar att prestera på topp.

Kraftfoder i form av havre, korn eller pelleterat helfoder ger dock även oönskade effekter på hästarna, bland annat en ökad risk att drabbas av kolik, magsår och korsförlamning. Dessutom anses det öka risken för beteendestörningar. Det har också visats att en foderstat med kraftfoder ger en större mjölksyraproduktion under arbete än en foderstat med enbart grovfoder.

Förändrad utfodring
Målsättningen med SLU-projektet var att undersöka om unga varmblodiga travhästar skulle kunna växa och träna på en foderstat som endast baserades på ett grovfoder med högt innehåll av energi och protein. Forskarna ville ta reda om det var möjligt att helt utesluta kraftfodret till hästarna utan att tappa tillväxt och prestation.

Inom projektet fanns även ambitionen att prova hur en minskad träningsmängd skulle påverka hästarnas prestationer.

Sara Ringmark följde en grupp unghästar under 2,5 års tid. De sexton hästarna kom till riksanläggningen Wången i Jämtland som 1,5-åringar. De studerades noggrant vad gällde tillväxt, träning, prestation och hälsa till och med 3 års ålder. De resultat som nu presenteras är långt över forskarnas förväntningar innan projektet.

– Utfodringen med enbart grovfoder och den minskade träningen lyckades mycket bättre än vad vi hade förväntat oss, säger Sara Ringmark. Hästarna växte och tränade helt enligt vår målsättning. De presterade minst lika bra som andra travhästar i samma ålder som kan antas ha utfodrats med kraftfoder i kombination med grovfoder.

Behövs mycket energi i grovfodret
För att kunna täcka tävlingshästens näringsbehov behöver grovfodret (torrt hö eller inplastat hösilage) vara av betydligt högre kvalitet vad gäller energi och protein, än vad de flesta svenska hästar oftast erbjuds. För att kunna utfodra unga travhästar i träning med enbart grovfoder behöver fodret innehålla minst 10,5 megajoule omsättningsbar energi och minst 63 gram smältbart råprotein per kilo torrsubstans. Det duger alltså inte att ge grovfoder med sämre värden till den här gruppen av hästar om man vill undvika att komplettera med kraftfoder.

Merparten av de svenska tvååriga travhästarna tränas för att delta i ett premielopp, vilket ungefär 70 procent av hästarna i varje årskull klarar. För att få lov att starta i riktiga lopp måste hästen först genomföra ett godkänt kvallopp. Trots att den varmblodiga travhästen avlas med målet att prestera tidigt är det historiskt sett bara ca 30–50 procent av varje årskull som kommer till start före fyra års ålder. Många faller ifrån på grund av hälsoproblem såsom till exempel hältor. För hästarna inom forskningsprojektet blev resultaten annorlunda.

– Av hästarna inom projektet klarade alla sexton ett godkänt premielopp som tvååringar och femton av sexton klarade sina kvallopp för att få starta på tävling. De har med andra ord presterat bättre än genomsnittet inom samma årskull, konstaterar Sara Ringmark.

Mindre mängd träning
Förutom att hästarna i projektet utfodrades enbart med grovfoder fick halva gruppen (åtta hästar) även ett annorlunda träningsupplägg. Den "korta" gruppen tränades kortare distanser än vad som i regel görs med unga travhästar.

– Det innebar en minskning med cirka 30 procent för dessa hästar, och förutom en något högre återhämtningspuls kunde vi inte upptäcka någon negativ skillnad på prestation genom den förändrade träningen. Det blev snarare en fördel för deras hälsa. Gruppen som tränade mindre hade färre förlorade träningsdagar än gruppen som tränades mer.

Inom projektet gjordes även en undersökning där 39 svenska proffstränare intervjuades om hur de brukar lägga upp träningen för 2- och 3-åriga travhästar. Bland annat fick de redogöra för hur många meters snabbjobb som hästarna kördes per vecka samt vilka distanser som användes vid intervall- och rundbaneträning. Den genomsnittliga längden var 6571 meter snabbjobb per vecka för dessa hästar.

Inom SLU-studien gick hästarna i båda träningsgrupperna snabbjobb på distanser som var i genomsnitt 1203 meter kortare per vecka jämfört med proffstränarnas upplägg. Även längden på rundbanejobben var kortare för bägge grupperna inom projektet.

Objektiv mätning av rörelsemönster
För att få svart på vitt hur hästarna reagerade på träningsupplägget användes även ett objektivt system (Lameness Locator) för att mäta hästarnas rörelsemönster. Via sensorer som sattes på hästens huvud, ben och kors, kunde forskarna registrera hästens rörelser och upptäcka avvikelser. Mätningarna gjordes vid flera tillfällen under projektet.

– Med hjälp av det objektiva systemet såg vi bland annat att hästarna hade mer problem med hälta efter introduktionen av snabbjobbsträning under våren som 2-åringar. De återhämtade sig dock och hältorna minskade senare under året.

Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11567/

FAKTA
Om avhandlingen: Husdjursagronom Sara Ringmark, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin avhandling A forage-only diet and reduced high intensity training distance in standardbred horses – Growth, health and performance vid SLU i Uppsala. Tid: Fredagen den 31 oktober 2014, kl 13:15. Plats: Sal K, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Professor Kenneth McKeever, Rutgers, The State University of New Jersey, USA.