En stark välfärdsstat mildrar finanskrisens effekter
Det finns ett generellt samband mellan ökad arbetslöshet och självmord bland män. Men ju lägre ersättningsnivå vid arbetslöshet i ett land, desto starkare samband. Det visar en jämförande studie, som omfattar trettio länder, om finanskrisens effekter på arbetslöshet och självmord.
Studien publiceras 23 oktober on-line i den vetenskapliga tidskriften Journal of Epidemiology & Community Health.
Finanskrisens effekter på arbetslöshet och självmord varierar starkt mellan olika länder. Den uppgång i arbetslöshet som följde i spåren av finanskrisen är starkast i Öst- och Sydeuropa, svagare i Norden och knappt märkbar i Kontinentaleuropa. Studien visade på ett generellt samband mellan ökning i arbetslöshet och självmord bland män.
– Det fanns dock stora skillnader mellan länderna och vi fann att ju lägre arbetslöshetsersättning i landet, desto starkare var sambandet, säger Thor Norström vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Studien fann däremot inga tecken på att sambandet skulle vara extra starkt under finanskrisen.
– Det finns förvånansvärt lite forskning om finanskrisens effekter på folkhälsa, säger Thor Norström vidare. Våra resultat tyder på att en stark välfärdsstat mildrar dess negativa effekter på befolkningens mentala hälsa, där självmordstalet ofta används som mått. I de nordiska länderna framkom inget samband mellan ökad arbetslöshet och självmord.
FAKTA
Studien baseras på årsdata för perioden 1960-2012 för trettio länder. Länderna delades in i fem grupper med varierande grad av arbetslöshetsersättning: Sydeuropa (lägst nivå), Östeuropa, Anglo-Saxiska länder, Kontinentaleuropa och Norden (högst nivå).
Studien är genomförd av Thor Norström och Hans Grönqvist vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Personlig webbsida www.sofi.su.se/~tno/
