Tema

Politiska journalister tvingas bidra till könsstereotyp mediebild

Medierna är fast i könsstereotyper när de skildrar politik och politiker. Problemet ligger dock inte hos de individuella journalisterna. Det är marknadskrafter och politiska villkor som står för huvudförklaringen till den snedvridna mediebilden.

Det visar en ny doktorsavhandling av Liudmila Voronova på Södertörns högskola och Örebro universitet. Den 24 oktober disputerar hon med avhandlingen ”Gendering in Political Journalism”.

Att media skildrar män och kvinnor olika är inte nytt. Tidigare forskning visar exempelvis att i 83 procent av de politiska nyheterna i världen är det en man som uttalar sig. När kvinnliga politiker väl skildras är fokus ofta på utseende och privatliv, istället för på politik.

Förut har man trott att orsaken till snedvridningen bland annat är de individuella journalisternas inställning. Den uppfattningen får nu revideras.

– Min forskning visar att problemet är den situation som journalisterna befinner sig i. Journalisterna själva är ofta medvetna och vill inte återge stereotypa skildringar av kön, men hamnar ändå där på grund av marknadskrafter och hur den politiska spelplanen ser ut, förklarar Liudmila Voronova.

Hennes forskning bygger på 40 intervjuer med politiska journalister i Sverige och Ryssland verksamma inom så kallad kvalitetspress. Studien gjordes i två olika länder för att tydligare kunna se vilken betydelse situationen – den samhälleliga och kulturella kontexten – har.

I Ryssland tillåter sällan den politiska eller den ekonomiska situationen att journalisterna skapar könsneutrala artiklar. För att alls få tillgång till politiker måste media anpassa sig till politikernas spelregler. Det är regler där traditionella framställningar om kön härskar. Ekonomi styr också hårt. Exempelvis vet man att könsstereotyp medierapportering säljer bättre.

I Sverige är villkoren annorlunda, vilket gör att könsstereotyperna inte är fullt så påtagliga. En förklaring till detta är att svenska medier har dragit en kommersiell slutsats av att minst hälften av läsarna är kvinnor. Det lönar sig helt enkelt bättre att publicera könsmedvetna artiklar.

En annan förklaring är att pressfriheten är så pass stor. Medan könsstereotyper kan vara rysk medias enda sätt att kritisera politiken – exempelvis genom att slå mot hur en kvinnlig politiker uppträder som kvinna – har man i Sverige många andra instrument för att göra samma sak. I Sverige går det exempelvis att kritisera politiska partier för bristen på kvinnor.

– Det är ett demokratiskt problem att kvinnor och män skildras så olika i medierna. Jag hoppas att min forskning ska bidra till en förändring, säger Liudmila Voronova.

Disputationen
Liudmila Voronova har genomfört sina doktorandstudier i medie- och kommunikationsvetenskap på Institutionen för kultur och lärande, samt BEEGS, Baltic and East European Graduate School, på Södertörns högskola. Hon examineras av Örebro universitet.

Disputationen äger rum den 24 oktober klockan 13.00, rum MB 503, Södertörns högskola. Språket är engelska.

Avhandlingen heter “Gendering in Political Journalism: A Comparative Study of Russia and Sweden”. Gendering är ett engelskt begrepp som handlar om processen att skap kön. 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Politiska journalister tvingas bidra till könsstereotyp mediebild

 lästid ~ 2 min