Tema

Demokratin i Sverige och Finland kartläggs inför Finlands 100-årsjubileum

Finlands och Sveriges demokratier framstår som ovanligt stabila. Men denna stabilitet har varken uppkommit av sig själv eller är garanterad att bestå. Ny och fördjupad kunskap är därför viktig om hur demokratin vuxit fram och lyckats förnya sig. I ett stort forskningsprogram ska demokratins drivkrafter i Finland och Sverige 1890-2020 undersökas, inför Finlands 100-åriga självständighet 2017.

I ett stort forskningsprogram ska demokratins drivkrafter i Finland och Sverige 1890-2020 undersökas, inför Finlands 100-åriga självständighet 2017.

Ett nytt omfattande svensk-finskt forskningsprogram har nyligen fått stora forskningsanslag från Östersjöstiftelsen i Sverige och Erkko-stiftelsen i Finland för att inför 100-årsdagen ge oss kunskaper om de drivkrafter som format ländernas politiska system. Det i sin tur ger oss bättre möjligheter att bedöma vad som kan och bör utvecklas och förändras i  demokratiska strukturer på längre sikt.

– Projektet blir historikernas  bidrag till firandet av Finlands självständighet, berättar Kjell Östberg, professor i historia vid Södertörns högskola och ledare för den svenska delen av projektet. Det är roligt att kunna få två parallella finansieringar till ett så här pass stort program. Totalt har vi fått forskningsanslag på omkring 25 miljoner kronor vilket är ett av de större i Södertörns högskolas historia.

Tre drivkrafter ska särskilt analyseras för att se hur de samverkat och format ländernas demokratier i ett längre tidsperspektiv: De egna politiska kulturerna, geopolitikens förskjutningar och förvecklingar samt världsekonomins utveckling, som har drivits fram av teknologiska omvälvningar och förändringar i den industriella arbetsfördelningen. Att Finlands och Sverige utveckling  både påminner om och skiljer sig ifrån varandra gör en jämförelse sörskilt spännande.

Tre tidsperioder bildar tre delprojekt
Forskningen indelas i tre tidsfaser som var och en formar ett delprojekt med 3-4 forskare, totalt involveras ca 10 forskare. Programmet leds av professor Henrik Meinander, professor vid Helsingfors universitet. Kjell Östberg, professor i historia vid Södertörns högskola, leder projektet från Sverige.

– Samarbeten mellan svenska och finska historiker har förekommit tidigare, det känns bra att ta vid i den traditionen, säger Kjell Östberg.

Åren 1890-1930 kartläggs vid Jyväskylä universitet. Särskilt uppmärksammas de administrative traditionernas, geopolitikens och de marknadsekonomiska faktorernas inverkan på ländernas politiska kulturer och demokratiska utveckling. Under denna tid ökade kraven på en representativ demokrati i bägge i länderna, samtidigt som tiden kännetecknas av  diverse förskjutningar i geopolitik och

världsekonomi. Detta i samverkan med en rad teknologiska genombrott utmynnade i första världskriget och en rad revolutioner och nationella kriser.

Åren 1930-1980 analyseras vid Helsingfors universitet. Frågor som står i centrum är skogsindustrins inflytande på samhällspolitiken, betydelsen av året 1968 och den statliga radions och televisionens roll i konstruktionen av enhetskulturer. Korporativa lösningar och statlig interventionspolitik gjorde sig under perioden gällande i de flesta europeiska länder. I Sverige och Finland tog statsmakten ett fastare grepp om ekonomin, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken. Kalla kriget blev en guldålder för ländernas nationalstater.

Delprojektet som gäller 1980-2020 leds av Kjell Östberg, professor  vid Samtidshistoriska institutet. Han ska själv forska om folkrörelsepartiernas utveckling i de båda länderna. Från Södertörns högskola medverkar även Janne Holmén, som ska undersöka skolornas roll för demokratisering, Eva Blomberg, som forskar på jämställdhetspolitikens ideologi och praktik och Torbjörn Nilsson som studerar diskussionen om demokrati kontra marknad från 20-talet och framåt.

I både Finland och Sveriges förändrades nationella ramverk och politiska kulturer på grund av en förskjutning i den allmänna tidsandan och strukturella förändringar i stormaktspolitiken, världshandeln och medielandskapet. På 1990-talet resulterade detta i stora politiska omvälvningar på olika håll av Europa. Ekonomiska kriser och anslutningen till EU var viktiga händelser i Sverige och Finland. Samtidigt gav den globala digitalkulturen och sociala medier upphov till en stor flora av nya offentligheter och påverkningskanaler, vilket återspeglades i inrikespolitiken och gav näring åt protestpartier och enfrågerörelser.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Demokratin i Sverige och Finland kartläggs inför Finlands 100-årsjubileum

 lästid ~ 3 min