Artikel från Linköpings universitet
17 september 2014

Lättare att läsa med ljudens hjälp

Lyssna och läsa hör ihop. Döva och hörselskadade barn kan därför ha svårt med läsinlärning. I en aktuell avhandling i handikappvetenskap, vid Linköpings universitet, visas hur barn med hörselskador lättare lär sig läsa när lästräningen kombineras med ljud.

Lyssna och läsa hör ihop. Döva och hörselskadade barn kan därför ha svårt med läsinlärning. I en aktuell avhandling i handikappvetenskap visas hur barn med hörselskador lättare lär sig läsa när lästräningen kombineras med ljud.

Försök föreställa dig hur bokstäverna fungerade om du inte hade någon hörsel. Det är nästan omöjligt, eller hur? Bokstäver representerar ljud och de två hör intimt ihop.

Förr i tiden fick döva barn lära sig läsa med hjälp av bokstävernas och ordens utseende som de skulle koppla till betydelsen, utan att gå vägen via ljud. Idag vet vi att fonologisk lästräning, dvs. att koppla ihop språkljud med bokstäver, är den bästa metoden för att lära sig läsa.

–  Vi vet att döva personer kan ha det svårt med läsförmågan, säger Cecilia Nakeva von Mentzer, nybliven doktor i handikappvetenskap vid Linköpings universitet.<br />Hon har studerat ljudbaserad lästräning för döva och hörselskadade barn med hjälp av den s.k. phonics-metoden som bygger på kopplingen mellan språkljud och bokstäver (fonem och grafem). Trettiotvå barn med cochleaimplantat eller hörapparat övade med hjälp av ett datorprogram. De fick höra olika språkljud i högtalare och klicka på den bokstav som hör ihop med ljudet. Bokstäverna trillar ner i bollar på datorskärmen (se bild). Andra varianter finns också i programmet, alla med inslag av lek och tävling. Övningarna kan göras vid en dator i hemmet, med stöd av en vuxen och datorprogrammet finns att ladda ner från nätet. Barnen fick också träna att ljuda, dvs. att sätta samman och dela upp ord utifrån språkljuden (mål = m-å-l, s-k-o = sko).

Alla barnen i studien förbättrade sin läsförmåga. De barn som hade svag ljudkunskap, något som är vanligt hos dem som fått cochleaimplantat relativt sent, stärkte också väsentligt sitt ljudbaserade tänkande, dvs. sin känslighet och minne för språkljud.

Allra bäst gick det för de barn som hade ett svagt ljudbaserat tänkande men som kunde några bokstäver. De hade särskild nytta av träningen, konstaterar Cecilia Nakeva von Mentzer.

–  Bokstäver fungerar som minnesmagneter, något att konkret hänga upp sina nya kunskaper kring.

Avhandlingen visar hur barn kan identifieras som har särskild nytta av ljudbaserad lästräning, och hur viktig bokstavskunskapen är. Därför rekommenderar hon att barns bokstavskännedom prövas tidigt inom barnhälsovården.

–  Vi vet hur viktiga bokstäverna är för hela den språkliga utvecklingen, därför vore det ett bra sätt att tidigt upptäcka barn som hamnar efter så de får rätt insatser.

Cecilia Nakeva von Mentzer disputerade den 5 september. Avhandlingen heter ”Rethinking Sound. Computer-assisted reading intervention with a phonics approach for deaf and hard of hearing children using cochlear implants or hearing aids” (urn:nbn:se:liu:diva-108902)

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera