Tema

Kan folket rösta ”fel”?

Det borde vara självklart att människor får rösta som de vill, men ändå händer det att vissa demokratiskt valda partier inte blir helt accepterade. Detta tacklas på olika sätt i olika länder. I en fullt utvecklad rättsstat brukar valresultatet förvisso respekteras, men det räcker inte med bara respekt – syftet med demokrati är att ta fram en handlingskraftig regering.

Idag betraktas drygt hälften av världens länder som demokratier, men även i resten av länderna hålls det oftast någon form av val. Där tillåts en viss andel av folket att rösta ”fel” – bara de inte äventyrar slutresultatet. Dessa länder kallas på forskarspråk för valauktokratier och de har ökat kraftigt i antal under de senaste 25 åren. Kännetecknande är att andra partier tillåts delta, men ingen annan än den sittande regimen tillåts vinna. Om regimen ser en risk att förlora tar man till metoder som valfusk, röstköp eller till och med våld och fängslande av politiska motståndare. Dessa länder är alltså klart och tydligt icke-demokratier, trots att ”val” hålls.

Nyetablerade demokratier
Efter 1989 har militären i afrikanska länder oftare ingripit till förmån för demokratin än tvärt om. Den typen av födslovärkar ser man i nästan alla nyetablerade demokratier. Det kan ta decennier och ibland århundraden innan den demokratiska rättstatens principer slår igenom. Det blir extra problematiskt när militären i demokratins namn (paradoxalt nog) går in och avsätter en vald regim. Ett tydligt exempel är Egypten, där Muslimska brödraskapet genom en militärkupp fråntogs den makt de vunnit i demokratiska val. Folket hade tydligen röstat ”fel”.

­– Det är lätt att se det som ett bakslag när militären tar över, men i många länder det ett sätt att återinsätta demokratin om landets valda ledare börjar missbruka folkets förtroende. Då händer det att militären griper in och ser till att nya val hålls igen ganska snabbt, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det finns även andra exempel, där omvärlden ogillar ett valresultat och gör vad man kan för att ”straffa” landet i fråga till exempel genom sanktioner. Ofta är det stormakter som USA, EU och Ryssland som sätter sig till doms över valresultat och de är inte nödvändigtvis konsekventa i förhållande till demokratins teori. Mycket beror på vad som ligger i deras egna strategiska intressen, det är det som man i första hand tar hänsyn till.

Sveriges demokrati
En demokrati måste vara handlingskraftig och för att fungera på ett bra sätt behöver många värden vara i balans. Demokratiskt fattade beslut måste kunna omsättas i praktiken och det kräver en effektiv förvaltning. Rättssäkerheten är en förutsättning för en väl fungerande demokrati, men samtidigt får inte systemet vara så stelt att det inte producerar något.

– Det räcker alltså inte med att bara anordna allmänna val för att kallas demokrati, det måste också finnas en rättslig grund för institutionerna. Maktapparaten måste kunna prestera och det ska finnas en viss grad av effektivitet i förvaltningen, säger Helena Wockelberg, statsvetare vid Uppsala universitet.

Sverigedemokraterna är invalda i demokratisk ordning, men deras framgångar sticker samtidigt i ögonen på de övriga partierna. Man kan tycka illa om Sverigedemokraternas invandringspolitik, men de är inte anti-demokrater i den meningen att de vill avskaffa demokratin. Så länge de erkänner demokratins grundläggande spelregler så måste man också respektera deras yttrande- och åsiktsfrihet.

– Det betyder dock inte att de övriga partierna måste bjuda in Sverigedemokraterna till förhandling. Det är upp till de andra partierna att välja vilka de vill samarbeta med, vilket är helt i enlighet med det demokratiska systemet, säger Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap i Göteborg.

Problem uppstår ifall regeringen blir för svag och då kan det utlysas nyval. Nytt för i år är dessutom att den nya statsministern måste godkännas av riksdagen. Talmannen får fyra försök på sig och därefter blir det automatiskt nyval.

Text: Bengt Rolfer, frilansjournalist
Redaktör: Danil Lundbäck, forskning.se
Intervjuade forskare: Staffan I. Lindberg, Henrik Ekengren Oscarsson och Helena Wockelberg

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Kan folket rösta ”fel”?

 lästid ~ 3 min