Tema

Färre unga ska ta hand om allt fler äldre

Stora befolkningsgrupper går nu in i pensionärsliv samtidigt som barnafödandet minskar. Den tydliga globala trenden är att allt färre unga ska ta hand om allt fler äldre. Detta påverkar redan politiska beslut och kommer att få stor betydelse de närmaste åren.

Demograferna, som forskar om befolkningssammansättning, har konstaterat att Sverige på hundra år har fått dubbelt så stor andel äldre personer över 65 år, medan andelen barn har halverats. Den klassiska befolkningspyramiden med många unga i botten och en smalnande topp med allt färre överlevande äldre, ser inte ut som en pyramid längre. Snarare som ett torn med stora mängder 40-talister som gått in i pension och snart når de ålderskategorier där allt fler behöver hjälp.

Samtidigt har medellivslängden stigit konstant sedan 1900-talets början. Då var den runt 50 år. På 50-60-talet kom den upp i 70 år för att nu ha nått över 80 år och det mesta tyder på att den fortsätter öka. Det gör att andelen äldre blir ännu större, och detta är en svår politisk nöt att knäcka, säger socialgerontologen Mats Thorslund, professor Karolinska Institutet.

Arbeta längre
– Det finns en medvetenhet hos politikerna att de står inför en gediget svår utmaning. De inser att de stora kullarna med äldre kommer att innebära ett problem – och då kommer den svåra biten: Hur ska det offentligt finansierade systemet kunna hantera den här ökningen? Hur ska pengarna räcka?

En signal som redan skickats ut från svenska politiker är att vi måste fortsätta arbeta längre tid än nu. Pensionsreglerna är på väg att anpassas uppåt och målet är att det så småningom ska vara naturligt att arbeta upp emot 70 års ålder istället för dagens gräns på 65 år. Denna regelanpassning kommer att ske stegvis och ta många år, men riktningen är utstakad.

I dag går 2,6 procent av BNP till äldreomsorg. Om 20 år behöver den siffran öka med mellan 50 och 70 procent enligt de beräkningar som gjorts. Och då blir det fråga om politiska prioriteringar, säger professor Marta Szebehely från Stockholms universitet.

Kortare fjärde ålder
– Jag tror det är väldigt viktigt att se till att äldreomsorgen inte är underfinansierad. Vår konstruktion är att alla har rätt till samma äldreomsorg oavsett plånbokens storlek. Om äldreomsorgen då inte finansieras så kommer de med större plånbok att söka andra alternativ, säger Marta Szebehely.

En annan faktor som kan komma att spela en roll är teorierna om att äldre människor parallellt med ökad ålder kommer att vara friska en längre tid. Många av de som blivit mycket gamla har haft en slående kort period av sjukdom innan de dött. Den fjärde åldern, då man behöver mycket hjälp, skulle alltså kunna bli kortare till förmån för en längre, aktiv tredje ålder, och trycket på att få omsorg skulle i så fall minska.

– Det har varit ett hopp, men det finns i praktiken inget stöd för det i dagens forskning vare sig i Sverige eller internationellt. Den tid man är sjuk och skröplig, den tycks vara konstant, säger Mats Thorslund.

Tillfrågade experter:
Marta Szebehely, professor i socialt arbete med inriktning mot äldre på Stockholms universitet.
Mats Thorslund
, KI, professor i socialgerontologi, verksam vid Aging Research Center – ett forskningscenter som drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Skribent: Dag Kättström, frilansjournalist
Redaktör: Agneta Ringaby

Texterna är faktagranskade av de forskare som medverkar i artiklarna samt övergripande av professor Elisabet Cedersund, Linköpings universitet, föreståndare för NISAL – Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Färre unga ska ta hand om allt fler äldre

 lästid ~ 3 min