Stressade byggen fortfarande ett problem för inomhusmiljön
Runt om i landet rustas gamla skolor och förskolor från 70-talet nu upp. Ibland har de varit så nergångna att helt nya skolor och förskolor behöver byggas för att barnen och personalen inte ska bli sjuka av inomhusmiljön. Fler skolor har också behövts när 2000-talets barnkullar nu börjat nå skolåldern. Men frågan är om man har lärt sig något av alla larm om sjuka hus de senaste fyrtio åren? Hur är egentligen inomhusmiljön i skolan och förskolan?
– Jag är yrkeshygieniker och har jobbat med att undersöka inomhusmiljön i offentliga byggnader sedan 80-talet, berättar Jan-Eric Karlsson vid Arbets- och miljömedicin i Lund.
– Ett genomgående problem genom åren har varit just inomhusmiljön i skolor och förskolor. Det började med energikrisen på 70-talet när man började bygga energisnålt. Ibland placerades också skolor och förskolor på mark som tidigare inte ansetts lämplig att bygga på, till exempel på grund av för mycket fukt i marken.
”Sjuka hus-syndromet” på 80-talet
Många gånger byggdes skolorna och förskolorna i ett plan med platt tak som senare visade sig kunna ge fuktproblem. Att bygga på ”platta på mark” blev också populärt. Nya byggmaterial introducerades – flytspackel, vattenbaserade limmer, nya plastmaterial och så vidare. Det var stora barnkullar och man behövde bygga snabbt, så byggmaterialen fick inte alltid möjligheter att torka tillräckligt länge.
Allt sammantaget gav det problem med inomhusmiljön på olika sätt och begreppet ”sjuka hus” myntades i början av 80-talet. Människor fick diffusa besvär från ögon, näsa, hals och hud – liksom huvudvärk och trötthet.
– Orsaken var allt från mögelproblem till att kemiska ämnen avgavs från t ex plastmattor i kontakt med fuktiga bottenplattor i husen, berättar Jan-Eric Karlsson. Det var också svårigheter att få ventilationen att fungera. Det kom många innovativa lösningar för att spara energi, till exempel att återföra en stor del av frånluften tillbaka in i byggnaden, något som numera som tur är sällan tillämpas. Man trodde också mycket på tekniska lösningar och det sas till exempel att fönstren inte fick öppnas för sensorer för ventilationen då kunde störas.
Ventilationen behöver bli bättre
Ventilationen är en viktig del av hur inomhusmiljön upplevs. I början av 90-talet infördes krav på obligatorisk funktionskontroll av ventilation i offentliga byggnader för att säkerställa att inomhusluften är frisk och byts ut tillräckligt ofta. Fortfarande finns många brister i ventilationen i offentliga lokaler, och Arbetsmiljöverket satsar därför extra på kontrollen av skolornas inomhusmiljö under 2013 till 2016 (Läs mer om satsningen här). Även Boverket satsar på att inomhusmiljön i offentliga byggnader som t.ex. skolor ska bli bättre och har som mål att 2015 ska samtliga byggnader där människor vistas ofta ha en fungerande ventilation.
Text: NINA NORDH
Läs hela artikeln i Vetenskap & Hälsa 2014-09-01
Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 1 september 2014. Artikeln är publicerad i tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.
Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se
