Tema

Ålderism – skev syn på äldre

Fördomar och diskriminering diskuteras flitigt i valrörelsen med begrepp som sexism och rasism. 2008 skrev gerontologiprofessorn Lars Andersson vid Linköpings universitet boken “Ålderism” för att visa att även äldre behandlas diskriminerande och med stereotypa föreställningar. Han tycker att ålderism existerar i hög grad även 2014 och att politikerna kan göra mer för att motverka problemet.

– Det är bara att titta på listorna nu inför valet och notera vad det är för människor som finns på valbara platser. Det finns som vanligt knappast någon i en högre ålder, trots att det onekligen är bra med erfarenhet och tid eftersom det är ett tufft jobb att vara politiker. Det är viktigt att det finns äldre även i de politiska församlingarna annars kommer frågan att fortsätta glömmas bort, säger Lars Andersson.

Viss diskriminering går att påverka med politiska beslut medan annan baseras på svåråtkomliga allmänna attityder. Sedan Lars Andersson skrev boken Ålderism har diskrimineringslagen tillkommit där diskriminering på grund av ålder är en av sju olika diskrimineringsgrunder. Det är ett steg framåt, menar Lars Andersson, men ofta otillräckligt.

– I och med diskrimineringslagen så fick man inte längre i platsannonser säga att en viss åldersgrupp söktes, utan det skulle vara neutralt. Samtidigt, om man tittar på annonserna i dag, så har det aldrig varit så mycket bilder på unga glada människor. Det är ju ett sätt att visa vilka man vill ha utan att säga det.

Redan vid 40 kan det bli problem
Många 50-åringar vittnar om att det är svårt att söka nya jobb i Sverige trots att man då har en bra blandning av erfarenhet och handlingskraft. Till och med 40-åringar ifrågasätts på grund av åldern. En sammanställning av forskning som tankesmedjan Tiden gjort visar att stereotypa föreställningar om äldre bevisligen påverkar deras chanser på arbetsmarknaden.

– Det är ju så att när man anställer någon så anställer man inte hela gruppen äldre, man anställer en person, men både arbetsgivare och folk i allmänhet lär sig att “äldre inte är så pigga på nya idéer”. Det där kommer alltid igen och då är det lättare att välja en yngre. På arbetsmarknaden hjälper det inte en äldre att inte ha käpp, säger Lars Andersson.

Han vänder sig emot föreställningen att ålderism på arbetsmarknaden är något specifikt svenskt. I bakgrunden finns djupt rotade attityder och dessa finns i alla länder om än i olika skepnader. På Lars Anderssons önskelista till politikerna finns möjligheten att genomföra en mer genomgripande kartläggning av problemet med ålderism.

– Jag skrev en bok 2008, men vad har hänt sen dess? Det är inte bara det att forskning i sig behövs, det behövs en kontinuitet. Man måste kunna följa upp vad som händer, vad som blivit bättre och sämre. Det är svårt att upprätthålla det i Sverige eftersom det förutsätter mer resurser och intresse.

Socialstyrelsen har också identifierat kompetens- och resursbrister inom äldrevård och äldreforskning i Sverige. Det behövs en högre utbildningsnivå och betydligt fler specialiserade personer i alla vårdyrken. Prognoserna talar för att utbildningssystemet ligger långt ifrån att tillgodose det framtida behovet.

Vad kan man göra?
Begreppet ålderism har stöd hos forskarkollegorna Boo Johansson, professor i geropsykologi vid Göteborgs universitet och Yngve Gustafsson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

– Det är ingen tvekan om att vi har ett värderingsproblem i samhället i relation till gamla människor. Är det samhällets attityder som gör att gamla känner sig som en belastning som leder till att den mentala ohälsan ökar så kraftigt? Jag vet inte, men nog sjutton borde det gå att mäta och ta reda på vad det är för mekanismer, säger Yngve Gustafsson.

– Forskningen är väldigt entydig om att psykoterapi fungerar för gamla personer och även vid mild demens. Så där kan vi prata om någon slags ålderism i den meningen att äldre inte erbjuds den behandling som de kanske skulle må bäst av, säger Boo Johansson.

Förutom äldres representation i valbara församlingar och mer resurser till äldreforskningen efterlyser Lars Andersson politiska åtgärder för att organisera arbetslivet så att även äldre med fysiskt och psykiskt tunga jobb ska kunna arbeta längre. Sådana åtgärder har till exempel genomförts i Tyskland i form av lönesubventioner och utbildningssatsningar. I Finland har man haft framgång med ett system för deltidspension.

Finland genomförde också en kampanj under 2000-talet där en del handlade om att förändra de svårfångade stereotypa attityderna gentemot äldre. Mottot var “Erfarenhet är en nationell tillgång” och mätningar under och efter kampanjen, som sträckte sig över flera år, visade att sysselsättningen bland äldre ökade. Bland annat som en följd av informationssatsningen.

Text: Dag Kättström, frilansjournalist
Redaktör: Agneta Ringaby, forskning.se
Intervjuade forskare: Lars Andersson, Yngve Gustafsson och Boo Johansson

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Ålderism – skev syn på äldre

 lästid ~ 4 min