Partier på drift

I Sverige har vi ett stort förtroende för politiker och ett högt valdeltagande, men representativ demokrati kräver ett aktivt deltagande i samhällsdebatten även mellan valen. En passiv befolkning ger partiledningarna större utrymme att ta ut sina egna kompassriktningar.

– Idealet är att vi har reflekterande och ifrågasättande medborgare som inte godtar auktoriteternas förklaringar i allt, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Över hälften av alla partimedlemmar har försvunnit under de senaste tjugo åren, vilket gör att de folkvalda idag har svårt att veta vilka åsikter de ska företräda. Förr i tiden så engagerade sig svenskarna mer partipolitiskt och uttryckte sina åsikter på stämmor och samrådsmöten, medan vi idag har ett mer individualistiskt samhälle. Det betyder inte att intresset för politik har minskat, men det behövs nya mekanismer för delaktighet. Forskningen visar att det politiska engagemanget idag är lika stort som tidigare, men att de politiskt intresserade deltar i helt andra forum, inte minst på nätet.

– Vi har en ny form av deltagande och nya kanaler, säger Tommy Möller. Om partierna inte förmår att fånga upp opinioner som formuleras utanför systemet är det förvisso problematiskt, men min bedömning är samtidigt att partierna har blivit mycket mer lyhörda. De har större kunskap om vad väljarna tycker genom olika mätningar och fokusgrupper.

Nätet är svårnavigerat
Ulf Petäjä, statsvetare vid Högskolan i Halmstad, har studerat vilka konsekvenser internet och annan informationsteknologi har för demokratin. I teorin kan nätet främja deltagardemokrati och inflytande, men praktiken ser inte lika ljus ut. Han pekar på två potentiella problem. Det ena är fragmentisering och det andra är att nätet ger destruktiva minoriteter en oproportionerligt stor plattform.

– Demokratin räknar bara kvantitet, de flesta vinner över de som är färre. På internet blir det möjligt för en övertygad minoritet att framstå som en majoritet, till exempel i kommentarfält och bloggar. Om en främlingsfientlig grupp kan få det att framstå som att de är i majoritet så har vi ett problem, säger Ulf Petäjä.

På nätet söker sig många människor till det de redan är intresserade av. Forskning har visat att ju mer man deltar i sina specifika communities, desto mer extrem blir man i sin uppfattning. Feminister söker sig till ett forum, antifeminister till ett annat. Båda blir ännu mer övertygade samtidigt som ingen diskussion uppstår mellan de två. Personer med motstridiga uppfattningar försöker inte förstå varandra och istället blir det en ökad polarisering i vi och dem. Internet gör det mycket enklare att hitta meningsfränder, det kan handla om ofarliga ämnen som cykling eller fiske, men också om mer kontroversiella frågor som abort och dödsstraff.

– Man lär sig inte mer, men man blir mer och mer extrem i sin uppfattning, säger Ulf Petäjä.

Om vi vill fortsätta att ha en representativ demokrati i Sverige så måste politiska partier ha god kontakt med sina väljare. Tanken är att makten ska utgå ifrån folket och kanaliseras genom det politiska systemet. Ny media och modern teknik har en demokratisk potential som vi ännu inte har lyckats ta vara på.

Text: Torbjörn Tenfält, frilansjournalist
Redaktör: Danil Lundbäck, forskning.se
Intervjuade forskare: Tommy Möller och Ulf Petäjä