Ny potentiellt aggressivare form av TBE hittad i fästing
Örebroforskare har hittat en ny potentiellt aggressivare form av TBE-virus i fästingar. Dessutom har de upptäckt att olika varianter av viruset kan finnas i en och samma fästing. Resultaten publiceras i PLOS one.
– Den nya potentiellt aggressivare formen av TBE-virus som vi har hittat är så klart oroande utifrån att det kan leda till högre dödlighet och att människor blir sjukare, säger Magnus Johansson, forskare vid Örebro universitet som leder projektet som är ett samarbete med Södertörns högskola, Linköpings universitet, Umeå universitet och Länssjukhuset i Kalmar.
TBE är ett fästingburet virus som överförs vid bett. Eftersom viruset finns i fästingens spottkörtlar kan man smittas även om man snabbt tar bort fästingen. De första symptomen, huvud- och muskelvärk, trötthet och feber, kommer normalt inom en vecka efter fästingbettet. Om viruset sprider sig till hjärnan och hjärnhinnorna kan man utveckla en allvarlig hjärninflammation som kan ge permanenta hjärnskador. Dödsfall av den form av TBE som vi har i Sverige är ovanliga men förekommer.
200-300 personer smittas varje år av TBE i Sverige och viruset sprider sig till nya områden. Sverige har fler fall än Norge och Finland tillsammans.
– Vi människor är egentligen inte en naturlig värd för det här viruset. Det överlever i naturen genom att vara i balans med de naturliga värddjuren gnagare och fästingar. Det är viktigt med ny forskning som kan ge oss nya mediciner och bättre vaccin eftersom TBE är allvarligt och på uppgång.
Forskarna fokuserar på områden där smitta har rapporterats och samlar in och undersöker fästingar. De har också tagit emot blodfyllda fästingar som patienter lämnat in efter att ha blivit fästingbitna.
– Vi upptäckte att en blodfylld fästing vi fick in bar på flera olika varianter av viruset. Det har forskare bara sett i labb tidigare men nu vet vi att det existerar i naturen. Det ger oss viktig information om viruset livscykel, säger Magnus Johansson.
Forskarna måste förstå virusets livscykel för att kunna bekämpa det. Eftersom det är ett virus och inte en bakterie kan man inte behandla TBE med antibiotika och i nuläget finns inget botemedel.
I kartläggningen av livscykeln har Magnus Johansson bland annat undersökt NS5 närmare. Det är ett protein som är centralt för replikeringen av viruset. Han har visat att TBE-viruset tar kontroll över värddjuret genom att NS5 blockerar delar av immunförsvaret.
Bakterier är ofta enklare att behandla. Virus interagerar med värden och lär sig snabbt att ta sig runt de hinder vi lägger i vägen. Vårt mål är att forskningen ska leda till nya antivirala läkemedel. De blockerar viruset från att infektera cellen eller från att replikera sin arvsmassa i cellen, säger Magnus Johansson.