Civilflygets historia en helt annan historia

Interaktionen mellan stat och privata intressen i svensk luftfartspolitik har stått i centrum för Jan Ottossons studie som nu publiceras i bokform. Interaktionen mellan stat och flygsektorn var en helt annan än för andra transportslag och påverkades framför allt av två viktiga samhällsfunktioner: militärens behov och Postverkets positiva inställning till det nya transportmedlet.

–   Boken innehåller inte bara intressant flyghistoria, den är också intressant ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, eftersom den ger en bild av hur olika relationer mellan stat och privata näringslivsintressen vuxit fram, säger Jan Ottosson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet.

Till skillnad mot exempelvis järnvägarna, som förstatligades 1939, utvecklades flyget annorlunda när det gäller reglering och det statliga ägandets omfattning. Den svenska statliga flygpolitiken var inledningsvis liberal, och utvecklingen drevs av privata initiativ på föreningsnivå. Det statliga inflytandet ökade sedan med ekonomiskt stöd och Luftfartsverkets tillkomst och övergick till ett intimt samarbete mellan privata och statliga intressen i bolagsform. I samband med andra världskrigets slut omvandlades det tidigare nationella bolaget till en bred skandinavisk plattform med tre länders regeringar med både privata och offentliga intressen sida vid sida, SAS.

Forskningen kring civilflyget har inte varit lika omfattande som andra delar av transport- och kommunikationssektorn.

–   Civilflygets tidiga utveckling pekar på vikten av att studera hur ny teknik har mottagits av staten och hur olika intressen har försökt påverka staten, säger Jan Ottosson.

Projektet har finansierats av Vinnova och boken ges ut av Gidlund förlag i samarbete med EHFF, Handelshögskolan i Stockholm.