Lag mot mobil i bil inte rätt väg

– Användingen av mobiltelefoni i samband med bilkörning ökar enormt men samtidigt minskar antalet omkomna och skadade i trafiken, så sambandet mellan användning av mobiltelefon och trafikskadade är svår att se, säger Katja Kircher, forskare på VTI.

Katja Kircher medverkade i seminariet ”köra bil och skicka sms? Så ökar vi säkerheten i trafiken” som arrangerades av Transportstyrelsen.

Tidigare forskning från VTI visar att krav på att använda handsfree under bilkörning när man använder olika kommunikationsutrustning inte skapar en trafiksäkrare miljö. Det har inte heller visats att det har blivit trafiksäkrare i de länder som har lag på handsfree vid till exempel mobilprat under bilkörning.

– Lagstiftning verkar på sin höjd ge kortvarig effekt, samt att brist på data ger utrymme för mycket spekulationer. VTI förordar därför vetenskapliga studier som genomförs både före och efter framtida förordningar, lagändringar eller andra initiativ att förändra förarnas beteende.

Hon vill att besluten ska grundas på bra underlag och anser att om man verkligen vill skapa ett mer trafiksäkert samhälle måste man kunna visa på vad eventuella åtgärder innebär.

-Jämför det med bakåtvända bilbarnstolar, vi vet att det är bäst för barn att sitta bakåtvända så länge som möjligt, men att vända dem framåt bara för att nästan alla andra länder gör så är inget bra argument, vi vill hellre hålla oss till fakta i stället för att gå på vad vi tror och tycker.

Det finns fler möjliga distraktionskällor under bilkörning, det kan handla om att bilförare ställer in navigering, blir störda av barn i baksätet eller tappar koncentrationen när de sms:ar samtidigt som de kör bil.

– Att då bara lagstifta mot ett av dessa moment skapar inte bättre trafiksäkerhet och kan uppfattas som om allt annat anses vara acceptabelt i alla lägen, säger Katja Kircher.

VTI har gjort en sammanställning som visar att användningen av mobiltelefon är förknippad med förändrat körbeteende och till exempel förlängda reaktionstider. Ju mindre möjligheter föraren har att kompensera för detta, desto tydligare blir resultaten. Forskningen tyder dock inte på att det är farligare att prata i handhållen telefon än att använda handsfree. Uppgifter som kräver visuell uppmärksamhet har generellt sett större potential att föraren missar viktiga händelser i trafiken, eftersom mycket av informationen som är relevant för föraren tas in via synen. Ju bättre möjligheter föraren har att välja var och hur en sidoaktivitet genomförs, desto större chans har han eller hon att kompensera för den ökning av belastningen som uppstår.

Studier från andra länder visar att införandet av ett förbud mot användande av handhållen mobiltelefon leder till en minskad användning upp till ett år varefter användningen återgår till samma nivå som innan förbudet. Detta är möjligen snarare en effekt av informationskampanjer än av själva förbudet.

Den första december förra året ändrades ändå lagstiftningen och den nya paragrafen i trafikförordningen lyder enligt följande:

”Vid färd på väg med ett motordrivet fordon får föraren ägna sig åt aktiviteter såsom användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning, endast om det inte inverkar menligt på framförandet av fordonet.”

Enligt Transportstyrelsen som har i uppgift att sprida information om den nya förordningen betyder ”inverkar menligt” helt enkelt att fordonsföraren inte får använda mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning på ett sätt som gör denne till en ouppmärksam och trafikfarlig förare.

Den nya förordningsändringen innebär inget generellt förbud mot användandet av kommunikationsteknik. En anledning till det är att det finns situationer vid körning där användandet av modern kommunikationsteknik innebär stora fördelar. Exempelvis kan tekniken hjälpa en distraherad förare att tolka trafiksituationer och varna om faror som föraren inte klarar av att hantera i en stressad situation.

Katja Kircher tycker att målet ska vara att i så stor utsträckning som möjligt tillgodose förarens kommunikationsbehov, men att se till att det kan ske på ett trafiksäkert sätt. En ansats är att studera nuvarande kompensationsstrategier för att sedan underlätta för förarna att använda sig av dem. Vidare kan ny teknik och förbättrade gränssnitt för användarna göra trafiken säkrare. Incitament för en utökad användning av säkrare teknik kan till exempel ges via försäkringar. Även information och utbildning kan vara mycket värdefull om det genomförs på rätt sätt.

Slutsatsen är ett åtgärdspaket som baseras på trafikanternas behov, egenskaper och färdigheter har en mycket större chans att långvarigt öka trafiksäkerheten än ett simpelt förbud av en aktivitet som handhållen telefoni under körning någonsin kan uppnå.