Riksbanken stöder gruvrealistiskt forskarnätverk
Sveriges regering har satsat åtskilliga miljarder på att stödja nya gruvor i Sverige. Martin Hultman, idé- och miljöhistoriker, Umeå universitet, är initiativtagare till att forskare vid universitet över hela Sverige nu börjar samarbeta i ett forskarnätverk för att studera hur realistiska planerna egentligen är för nya gruvor i Sverige.
Sedan ett antal år tillbaka har Sveriges regering satsat åtskilliga miljarder i form av infrastruktur, bidrag, forskning och lagstiftning på att stödja öppnandet av nya gruvor i Sverige. Detta har fått till följd att människors förvärvsinkomster, kulturlandskap och rena vatten hotas.
Ett antal forskare vid universitet över hela Sverige börjar nu samarbeta i ett forskarnätverk för att studera hur realistiska planerna egentligen är för nya gruvor i Sverige samt sprida kunskap om konsekvenserna för ekonomin, miljön och lokalsamhällen.
Forskarna kommer från hela landet och är baserade vid Chalmers, KTH, Uppsala universitet, Umeå universitet och Stockholms universitet.
– Ambitionen med detta gruvrealistiska forskarnätverk är att påvisa följderna av en enkelriktad satsning på nya gruvor och presentera undanskymda alternativa utvecklingsvägar bort från ett beroende av gruvbrytning, säger Martin Hultman, idé och miljöhistoriker vid Umeå universitet och initiativtagare till nätverket.
Nätverket stöds med 300 000 kronor av Riksbankens Jubileumsfond och inkluderar tjugotalet professorer, doktorer och forskarstuderande med vitt skilda vetenskapliga insikter inom företagsekonomi, teknikhistoria, hydrogeologisk miljöteknik, genusstudier, miljöhistoria, urfolksforskning, kulturvetenskap, industriell miljöteknik och dammsäkerhet.
Tre konferenser kommer att ordnas de närmaste åren i områden där konflikter om markanvändning ligger i öppen dager på grund av planer på nya gruvor. Nätverket samordnas av Teknik och social förändring vid Tema institutionen, Linköpings universitet.
