Populationsmodellering – framtid för miljöriskbedömning
Modeller som kan projicera effekterna av föroreningar till populationer av organismer kan bidra till att nå målen för miljöriskbedömning. Det visar en avhandling från Stockholms universitet. Resultaten kan bidra till att förbättra hur vi idag bedömer de risker som föroreningar kan innebära för miljön.
Miljöriskbedömningar används för att skydda miljön från negativa effekter av till exempel kemikalier.
– Ett problem i dagens riskbedömningar är att de ofta är baserade på effekter som mäts på individnivå gällande till exempel dödlighet eller fortplantning, säger Elin Lundström Belleza, nybliven doktor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM). Vad vi egentligen vill skydda är populationer, och i slutändan ekosystem, men hur kan vi ta reda på om effekterna på dödlighet och fortplantning har betydelse för populationen?
För att besvara denna fråga studerades små kräftdjur (mindre än en millimeter långa så kallade harpacticoida copepoder) i populationsmodeller. Detta är modeller som används för att projicera effekterna från till exempel avloppsvatten och kemikalier från individer till populationer. Studierna visade att mer komplexa modeller är bättre på att mäta risker för populationer än enklare modeller. Dessutom var effekterna av vissa kemikalier mer uttalade när de testades på populationer av kräftdjur istället för på enskilda individer.
– Modellerna är som ett virtuellt laboratorium, där experiment kan göras många fler gånger än som någonsin skulle vara möjligt i verkligheten, säger Elin Lundström Belleza.
Elin Lundström Belleza tror att framtiden för att bedöma risker från kemikalier finns i populationsmodeller.
– Modeller är kraftfulla verktyg som kan överbrygga klyftan mellan det som vi mäter i laboratoriet och det som vi vill skydda i miljön. De kommer utan tvekan att inleda en ny era inom miljöriskbedömning, säger Elin Lundström Belleza.
Avhandlingen http://www.itm.su.se/documents/publications/Cover_Elin_LB.pdf
