Temaserie: Hur mår Sverige?

Debattörer från två olika läger råkar i luven på varandra, om än det ena, om än det andra. Politik handlar om att vilja, men eftersom politiken drivs av ideologiska övertygelser är det väldigt sällan som vi låter oss övertygas av en motståndares argument. Forskning och statistik används som ett vapen för att försvara våra egna åsikter, vilket är bra, men istället för att vi skapar åsikter utifrån fakta, så har vi ofta redan en uppfattning klar (nedärvd) och letar (bakvägen) efter bevis för ”det vi redan visste från början”. Genom att redovisa den senaste forskningen, med några vanliga och ovanliga ståndpunkter i några vanliga debatter, kan vi nu äntligen kanske komma till rätta med missförstånden och sluta prata förbi varandra.

Vi kommer från och med idag och fram till riksdagsvalet i september titta närmare på vilken forskning som finns kring politiska begrepp som demokrati och nationalism, liksom klassiska valfrågor som skolan och välfärden. Vi hoppas genom detta kunna bidra med ett vetenskapligt resonemang i de utmaningar som samhället står inför.

Först ut är EU-valet nu på söndag och demokrati och nationalism är mer aktuellt än någonsin. Inte bara i Europa, utan runt om i hela världen. Trots att det är hundra år sedan utbrottet av första världskriget så blåser det fortfarande nationalistiska vindar genom Europa. Främlingsfientligheten har blivit vardag och vi är alla berörda på ett eller annat sätt.

I serien beslyser vi aktuell forskning utifrån vår samtid, men ger också ett historiskt perspektiv till varför saker ser ut som de gör. Genom att blicka bakåt och ringa in sådant som fungerat både bättre och sämre genom åren, kan vi förhoppningsvis också lära oss något om vår framtid. Historien är den enda guidebok vi har till framtiden.

Redaktionen för forskning.se