Tema

För mycket fokus på enskilda nationer när europeisk kultur ska främjas

Europeiska länder har sedan länge främjat sina kulturer utomlands med hjälp av särskilda kulturinstitut. 2006 skapades dessa nätverket EUNIC (the European Union National Institutes for Culture) för att tillsammans verka för en bättre förståelse av europeisk kulturell mångfald både i och utanför Europa. En avhandling i etnologi från Göteborgs universitet visar att EUNIC trots potential än så länge inte har bidragit med något europeiskt mervärde till internationella kulturella relationer.

Endast institutioner från EU:s medlemsstater kan bli fullvärdiga medlemmar i EUNIC, men EUNIC är oberoende av EU. Ett av skälen till att nätverket grundades var att förbättra de bristande europeiska internationella kulturella relationerna. De så kallade EUNIC-klustrens arbete i varje land består huvudsakligen av att arrangera evenemang som till exempel filmserier, litteraturuppläsningar och seminarier för att främja en bättre förståelse av europeisk kulturell mångfald.

Doktoranden Hanna Schühle har studerat hur dessa evenemang organiseras och genomförs i EUNIC-klustren i Berlin, Ukraina och Vietnam. Hon visar bland annat hur det faktum att de som arbetar med att förmedla europeisk kulturell mångfald i de tre klustren fortfarande först och främst arbetar för sina respektive nationella kulturinstitut påverkar EUNIC:s arbete.

– I teorin framhäver de flesta representanter som jag har intervjuat den europeiska idén bakom EUNIC, men när det kommer till att utföra den i praktiken, det vill säga att organisera EUNIC-evenemang, så fokuserar de flesta ändå på att presentera sina länder på bästa möjliga sätt och EUNIC:s syfte hamnar då i bakgrunden, säger Hanna Schühle.

Detta innebär att EUNIC är beroende av de enskilda representanternas engagemang, eftersom klustren själva inte har någon egen personal. Ett annat problem är att evenemangen präglas av en sammansättning av enskilda länders bidrag utan särskild hänsyn till eventuella förbindande element.

– I ett filmevenemang visas det till exempel en svensk film på måndag, en fransk film på tisdag och en tysk film på onsdag och så vidare, och för publiken framgår det inte nödvändigtvis att evenemanget handlar just om att få en bättre förståelse för den europeiska kulturella mångfalden. Särskilt eftersom interaktion med publiken har varit sällsynt i de undersökta evenemangen, säger Hanna Schühle.

Detta tillvägagångssätt är speciellt förvånande då den interaktiva ansatsen, där publiken anses vara en aktiv deltagare i evenemang, pekats ut som en av de viktigaste aspekterna i internationella kulturella relationer och eftersom dialog är en förutsättning för att uppnå förståelse. EUNIC:s additiva ansats tillsammans med bristen på interaktion gör därför att klustren i nuläget inte bidrar med något europeiskt mervärde.

– EUNIC har definitivt potential, inte minst eftersom nätverket är det enda stora europeiska initiativet inom internationella kulturella relationer och åtminstone i teorin visar ett intresse för mer Europa i internationella kulturella relationer. Men för att nå denna potential är det viktigt att det sker en förändring i de olika europeiska ländernas syn på internationella kulturella relationer så att det i den europeiska kontexten också i praktiken satsas på Europa istället för att bara ta Europa som en plattform för att främja de enskilda nationerna, säger Hanna Schühle.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

För mycket fokus på enskilda nationer när europeisk kultur ska främjas

 lästid ~ 2 min