Stora brister i hur rennäringen styrs – politisk översyn krävs

– För att kunna hantera de utmaningar som renskötseln står inför krävs
en politisk översyn av styrningssystemet, menar statsvetaren Annette Löf
vid Umeå universitet.

Renskötseln har en central roll i den samiska kulturen och bedrivs på nära hälften av Sveriges yta. Att bedriva renskötsel är en grundlagsskyddad rättighet som tillfaller samerna, Europas enda urfolk. Dagens renskötsel står dock inför stora utmaningar, exempelvis klimatförändringar och ett ökat tryck från konkurrerande markanvändning. Det kan leda till försämrade betesförutsättningar och konflikter över mark och resurser. Statsvetaren Annette Löf har i sin forskning undersökt hur rennäringen styrs och hur styrningen påverkar förmågan att hantera dessa utmaningar. Resultaten visar att dagens styrning präglas av en mängd brister, som i förlängningen leder till minskad anpassningsbarhet för renskötarna och därmed ökad sårbarhet för näringen.

– En utgångspunkt i min forskning att titta på hur vi styr och styrs och hur det påverkar våra handlingsmöjligheter. Idag anser många forskare att styrning är en alltmer komplex process som utspelar på flera nivåer, i samarbete mellan olika typer av aktörer och med hjälp av en mängd verktyg och instrument. Det är därför intressant att min studie visar att styrningen av rennäringen har varit ganska statisk över tid och fortfarande domineras av statliga aktörer och en hierarkisk styrningsmodell, säger Annette Löf.

I praktiken går styrningen inte bara tvärt emot den teoretiska utvecklingen på området, utan också stick i stäv med den internationella utvecklingen mot ökat erkännande av urfolks rätt till självbestämmande. Konkreta mål och samförstånd saknas också kring vilka de huvudsakliga problemen är och hur de bör lösas. På politisk nivå märks också ett motstånd mot förändring och överlag präglas styrningen av ett ”icke-agerande”.

– Följden blir att renskötarna står utan effektiva verktyg och möjligheter till anpassning. De saknar också i dagsläget möjlighet att påverka och förändra styrningens utformning, säger hon.

Avhandlingen visar att den nuvarande styrningen urholkar den anpassningsbarhet som historiskt sett präglat renskötseln och begränsar möjligheterna för jämlik samverkan och samstyre med andra markanvändare. I ljuset av globala klimat- och andra storskaliga förändringsprocesser är detta synnerligen problematiskt för en näring som i hög grad bedrivs parallellt med andra näringar och som dessutom är väldigt väderberoende. Det ökande och sammantagna trycket på renbetesmarkerna ställer därför frågor om anpassningsbarhet på sin spets och visar att de ytterst är en fråga om makt.

– För att renskötseln ska ha möjlighet att hantera dessa utmaningar, krävs en politisk översyn av hur näringen styrs och ett bättre koordinerat styrningssystem som inbjuder till mer jämlik samverkan med andra markanvändare, säger Annette Löf.

FAKTA
Studien ingår i projektet Anpassningar av naturresursbaserade samhällen till klimat- och samhällsförändringar – samisk rennäring i dåtid, nutid och framtid som finansierats av forskningsrådet Formas – vars uppdrag från regeringen är att främja framstående forskning inom hållbar utveckling och att nyttiggöra forskningsresultaten.

Fredagen den 16 maj försvarar Annette Löf, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Anpassningsbarhetens utmaningar – en studie av hur rennäringen styrs i Sverige (Engelsk titel: Challenging Adaptability – Analysing the Governance of Reindeer Husbandry in Sweden). Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Susan Baker, Cardiff School of Social Sciences, University of Cardiff.

Läs hela eller delar av avhandlingen