Det nya medielandskapet – ett hot mot demokratin?

Den senaste tiden har diskussionen om de förändrade medielandskapen varit intensiv. Runt om i landet läggs lokalredaktioner och lokala nyhetssändningar ned, redaktionernas resurser bantas och journalister sägs upp. I samma veva förändras nyhetskonsumtionen från traditionella till nya arenor, där det är lättare att välja kanaler som bekräftar den egna världsbilden.

Hur denna utveckling påverkar demokratin tänker medieprofessor Jesper Strömbäck, vid forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet ta reda på. Därför inleder han nu det treåriga projektet ”De förändrade medielandskapen och dess demokratiska utmaningar”. 

– Utifrån tidigare teorier och forskning finns det mycket som talar för att vi går mot en framtid med ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor mellan olika grupper, men också försvagad social sammanhållning, säger han.

Än så länge är dock utvecklingen bara i sin linda, och en stor del av den forskning som finns att tillgå har utförts i andra länder med andra förutsättningar och villkor än Sverige. Det finns därför en hel del okända faktorer som i detalj präglar medieutvecklingen, menar Jesper Strömbäck.

– Det ska bli oerhört intressant att arbeta med detta projekt som, både demokratiskt och samhälleligt men även inomvetenskapligt, har stor relevans för vår förståelse för medieutvecklingen och dess konsekvenser, säger han.

Projektet, som finansieras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål, kommer bland annat att fokusera på hur människors medie- och nyhetskonsumtion förändras över tid, hur sambanden mellan nyhetskonsumtionen och politiskt deltagande ser ut, samt vad som utmärker de grupper och individer som är icke-användare av nyhetsmedier.