Jordbruksstöden ger jobb utanför jordbruket
Ny forskning från Agrifood visar att en omfördelning av gårdsstödet ger sysselsättning utanför jordbruket.
– En omfördelning av jordbruksstöden kan ge en positiv effekt på landets sysselsättning i de fall omfördelningen sker från regioner med låg till regioner med hög arbetslöshet, säger Martin Nordin, nationalekonom på Agrifood och en av författarna bakom studien.
I och med 2005-års jordbruksreform, förklarar Martin, blev fler typer av jordbruksmark stödberättigade. Det medförde en utjämning av jordbruksstödet mellan svenska kommuner och en omfördelning av gårdsstödet från starka till svaga arbetsmarknadsregioner.
– I många fall ökade stödbeloppen för kommuner i Norrland och skogsregioner, som anses vara svaga arbetsmarknadsregioner, med runt 20 till 30 procent, säger han.
Trots att jordbrukssektorn i Sverige är liten så är stöden omfattande. De totala jordbruksstöden är till exempel 25 procent större än kostnaderna för Sveriges totala arbetsmarknadsprogram.
Studien har därför undersökt om den mer jämna fördelningen av gårdsstödet skapar så kallade multiplikatoreffekter, det vill säga påverkar privat sysselsättning utanför jordbruket och arbetslösheten i kommunerna.
– Resultaten visar att en omfördelning av stöden med 130 000 kr ger ett jobb inom privat sektor. I jämförelse med liknande studier är detta en låg summa, säger Johan Blomquist nationalekonom och medförfattare till studien.
En förklaring är att för kommuner där stöden minskade är arbetsmarknaderna generellt sett starkare och därför är både positiva och negativa effekter mindre. Resultaten borde kunna generaliseras till en europeisk nivå menar de båda författarna.
– Omfördelar man jordbruksstöden inom EU borde liknande sysselsättningseffekter kunna uppnås, säger Martin Nordin.