Svårtillgängliga havsområden kan studeras genom satsning på infrastruktur

Forskningen visar att havsmiljön förändras i snabb takt, särskilt i polarområdena. Framförallt handlar det om försurning, höjning av havsnivån, uppvärmning och utvidgning av syrefattiga områden. Sammantaget kommer dessa förändringar att få allvarliga konsekvenser för det europeiska klimatet och kustregionerna och utmana hållbar användning och skydd av marina ekosystem och funktioner.

Satsningen på MUST innebär att en nationell anläggning kommer att skapas för användning och vidareutveckling av autonoma undervattensfarkoster (AUV), tillsammans med en uppgradering av befintliga fjärstyrda undervattensfarkoster (ROV).

– Båda typerna av plattformar kan användas som komplement till varandra eller parallellt. Det vetenskapliga värdet ligger i att de ger forskarna tillgång till havet nedanför havsisen och på stora djup, regioner som inte kan undersökas med hjälp av annan infrastruktur och därför är blinda fläckar, säger Michael Klages föreståndare för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Undersöker och kartlägger havsmiljön
Autonoma undervattensfarkoster (AUV) är förprogrammerade robotar som kan färdas med en medelhastighet på 2-4 knop, de är särskilt lämpade för storskaliga undersökningar i exempelvis istäckta områden. Farkosterna har sensorer som används för insamling av data, kartläggning och fotografering av miljön i havet.

Fjärrstyrda undervattenfarkoster (ROV) styrs via kabelanslutning till ett fartyg och färdas något långsammare med en hastighet på 0,5-1 knop. De är specialiserade på närmare undersökning av havsmiljön, till exempel genom fotomosaik och kontinuerlig automatisk mätning och analys av vattenströmmar.

– Denna satsning kompletterar på ett mycket bra sätt Göteborgs universitets satsning på ett nytt forskningsfartyg som kommer att sjösättas under 2015. Med denna nationella anläggning för AUV och ROV kommer Sverige fortsatt ligga i framkant av den internationella havsforskningen särskilt när det gäller forskning i kust- och polarområden, säger Michael Klages.

I årets ansökningsomgång till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola lyckats speciellt väl i konkurrensen och erhåller 114 miljoner kronor av beslutade 203 miljoner kronor.

Se även Ökad förståelse för livets minsta beståndsdelar (GU)