Tema

Föräldrarnas utbildning och ekonomi påverkar överlevnad vid typ 1-diabetes

Trots att Sverige har en förhållandevis jämlik och tillgänglig vård så finns det socioekonomiskt grundade skillnader i överlevnad hos vuxna patienter som insjuknat i typ 1-diabetes som barn. Det är ett av resultaten i den avhandling som Yonas Berhan försvarar vid Umeå universitet den 21 februari.

Förekomsten av typ 1-diabetes hos barn och ungdomar i Sverige har mer än fördubblats sedan slutet av 1970-talet. Allra störst har ökningen varit bland de yngsta barnen, 0-5 år. Orsaken till ökningen är fortfarande oklar, men en väl etablerad hypotes är att miljöfaktorer snarare än arv har betydelse. En del av de faktorer som kan ligga till grund för ökningen har kopplats till livsstil och kost. I Sverige tycks dock ökningen ha avstannat sedan början av 2000-talet, särskilt hos de yngsta barnen, vilket kan hänga ihop med en parallell avstannade ökning av andelen överviktiga små barn i Sverige. Det kan i sin tur bero på livsstilsförändringar på grund av ökad kunskap och information till småbarnsföräldrar.

En av de allvarligaste följdsjukdomarna till typ-1 diabetes är njursvikt. Yonas Berhan, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, har i sin avhandling bland annat studerat risken att drabbas av njursvikt hos personer som fått diabetes mellan 0-34 års ålder.

– Det vi kan se är att förekomsten av njursvikt är relativt låg i Sverige, jämfört med andra länder. Riskerna för att få denna komplikation är lägst hos de som insjuknat i sin diabetes i småbarnsåldern. Vidare är risken för njursjukdom högre hos män och könsskillnaden ökar bland dem som får sin diabetes i vuxen ålder. Vad detta beror på vet vi inte och är något vi behöver studera vidare, säger Yonas Berhan.

Tack vare bättre diabetesvård och kunskaper om följdsjukdomar har livslängden hos personer med typ-1 diabetes ökat. Detta till trots finns det fortfarande en överdödlighet i denna grupp. Det är sedan tidigare känt att socioekonomiska faktorer, som utbildningsnivå och ekonomi, har betydelse för hälsa och livslängd även i Sverige. Yonas Berhan har i en av sina studier relaterat föräldrarnas socioekonomiska status till risken för ökad mortalitet hos de som insjuknat i typ-1 diabetes som barn.

– Resultaten i studien visar att låg socioekonomisk status hos föräldrar gav en generellt högre mortalitet i den grupp som dog i vuxen ålder. Sambandet kunde inte ses bland de som dog i åldrarna under 18 år. Trots att Sverige har en förhållandevis jämlik och tillgänglig vård så finns det en socioekonomiskt grundad skillnad i överlevnad hos patienter som insjuknat i typ 1-diabetes som barn. Detta bör studeras vidare för att öka möjligheterna att förebygga dessa skillnader, säger Yonas Berhan.

Även typ 2-diabetes, ofta kallad åldersdiabetes, har en tydlig känd koppling till livsstilsfaktorer och övervikt. Parallellt med den globala överviktsepidemin har det även noterats att typ 2-diabetes börjat drabba barn och ungdomar.

Yonas Berhan har därför även studerat förekomsten av typ 2-diabetes hos barn i Sverige. En befolkningsbaserad screeningstudie av barn i åldrarna 10-13 år visade ingen dold typ 2-diabetes i denna grupp. Förekomsten av typ 2-diabetes hos barn är sannolikt väldigt låg i Sverige, men Yonas Berhan anser att ytterligare studier på ungdomar och unga vuxna behöver genomföras för att säkerställa detta.


Fredagen den 21 februari försvarar Yonas Berhan, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Epidemiologiska studier om barn- och ungdomsdiabetes. (Engelsk titel: Epidemiological studies on childhood diabetes.)

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Föräldrarnas utbildning och ekonomi påverkar överlevnad vid typ 1-diabetes

 lästid ~ 2 min