Immuncellers ”allergiförebyggande” effekt motsägs i avhandling
Så kallade regulatoriska T-celler har trotts motverka utvecklingen av allergier. En studie på spädbarn i Västra Götaland visar nu att barn som tidigt i livet har många regulatoriska T-celler tvärtom har ett sämre skydd mot allergi.
Förekomsten av allergiska sjukdomar har ökat i västvärlden. En tänkbar förklaring är att vi idag är mindre utsatta för mikroorganismer och drabbas av färre infektioner, vilket gör att våra immunceller inte blir tillräckligt aktiverade och ”tränade”.
En studie som genomförts på 65 barn födda i Västra Götaland har granskat en speciell typ av immunceller kallade regulatoriska T-celler. Många forskare tror att dessa celler spelar en huvudroll i utvecklingen av allergier, eftersom de har förmågan att stänga av eller dämpa andra immunceller som reagerar mot ofarliga ämnen.
Göteborgsstudiens resultat motsäger till viss del denna teori.
– Barn som tidigt i livet hade en högre andel regulatoriska T-celler i blodet visade sig ha färre aktiverade T-celler senare i barndomen och högre förekomst av allergisk sensibilisering. Höga andelar tidigt i livet tycks alltså inte ha en skyddande effekt mot allergi, säger Hardis Rabe, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
– Vår teori är att de regulatoriska T-cellerna motverkar T-cellernas mognadsprocess. Detta gör i sin tur att man enklare sensibiliseras, det vill säga att immuncellerna reagerar på en allergen så att man blir allergisk.
Avhandlingen visar också att barn som vid två veckors ålder har Escherichia coli och bifidobakterier i sin tarmflora får ett mer aktiverat immunförsvar senare i barndomen.
De sammantagna fynden ger enligt Hardis Rabe ytterligare ledtrådar i hur immunsystemet regleras och vilka yttre faktorer som kan påverka mognaden av immunsystemet.
Avhandlingen Gut bacteria, regulatory T cells and allergic sensitization in early childhood försvaras vid en disputation den 30 januari.
