Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

13 januari 2014

Nya rön om fästingöverförda virus och virusursprung

Antalet sjukdomsfall av TBE i Sverige har ökat markant under det senaste decenniet, trots att förekomsten av TBE-virus i fästingar ofta är mindre än en procent. Av en ny avhandling från Uppsala universitet framgår det att analyser av andelen virusinfekterade fästingar ofta är missvisande, då de genomförs på ett underlag som samlats in på en stor yta.

Varje år drabbas cirka 3000 personer av allvarlig TBE-sjukdom i Europa. Det beror på att de viktigaste av fästingens värddjur är ovanligt många, samt att klimatet blivit varmare. Trots detta är förekomsten av TBE-viruset i fästingar ofta mindre än en procent. De virusinfekterade, farliga fästingarna finns bara inom geografiskt mycket begränsade områden.

– Om man alltså ”felaktigt” analyserar förekomsten av virusinfektionen i fästingar, som man har samlat in utanför dessa små TBE-områden, kommer man att få ett för lågt mått på andelen virusinfekterade fästingar. Det är med andra ord mycket viktigt att exakt känna till var i naturen det finns TBE-virusinfekterade fästingar, säger John Pettersson, doktorand vid Institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.

Människan och andra djur är exponerade för en mängd olika sjukdomsframkallande virus och mikroorganismer. Inom gruppen Flavivirus finns flera viktiga sjukdomsframkallande virus, till exempel de som orsakar denguefeber, gula febern och fästingöverförd hjärnhinne- och hjärninflammation (TBE). Tillsammans orsakar dessa virus 100 000-tals sjukdomsfall varje år.

I ett annat av avhandlingens delarbeten visar John Pettersson att gruppen Flavivirus sannolikt uppstod så tidigt som för cirka 100 000 år sedan. Detta skiljer sig från tidigare forskning som indikerat att Flavivirus uppstod för mindre än 10 000 år sedan. Nyare rön har dock visat att ett av dessa virus, Powassan-viruset, som är det enda fästingburna virus som förekommer i Nordamerika, kom dit från Asien redan för 15 000–11 000 år sedan.

– Utifrån de nya resultaten är det sannolikt att människan kom i kontakt med flera olika Flavivirus långt tidigare än vad man trott. Det är även troligt att flera olika Flavivirus förmodligen började och fortsatte att spridas över stora delar av världen i samband med att den moderna människan emigrerade ut ur Afrika, säger John Pettersson.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera