Engelskundervisning i gymnasieskolan och ungdomars livschanser

Tiden från 1960-talet och fram till 1990-talet utmärks av en strävan i gymnasiereformer mot att ungdomar i olika utbildningar ska få en alltmer gemensam kärna av kunskaper. Genom gymnasiereformen Lpf 94 infördes gemensamma kärnämnen, däribland engelska, som skulle ge alla ungdomar gemensamma allmängiltiga kunskaper. Tiden efter 1990 och fram till 2009 präglas dock av en gradvis omorientering bort från en gemensam kunskapsbas mellan gymnasieprogram.

I en avhandling från Linnéuniversitetet visar Jan Berggren att såväl policytexter efter 1990 som ungdomar och lärare har en gemensam strävan efter kunskapsfördelning mellan gymnasieprogram. Medan utbildningspolicy motiverar en anpassning av kunskap i gemensamma ämnen till programmens inriktning främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena, så uttrycker både lärare och ungdomar att ungdomar har behov av kunskap i engelska som anpassats till det liv som de kan förväntas komma att leva. Yrkesungdomar ska därför erbjudas kunskap som anpassats för användning i specifika yrkes- och vardagssammanhang, medan ungdomar på studieförberedande program ska erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang, såsom skrivande av argumenterande texter. Den eftersträvade kunskapsfördelningen innebär att ungdomar på yrkes- respektive studieförberedande program blir ojämlikt rustade inför framtida sammanhang såsom högre utbildning och livet som medborgare med offentliga samtal. Maktrelationer skapas mellan ungdomar på olika program som inverkar på deras livschanser.  

I ett uppföljande steg ställs analysresultaten av Lpf 94 i relation till vad som uttrycks i utbildningspolicy inför den senaste reformeringen av gymnasieskolan, GY 2011. En central poäng är att utbildningspolicy inför GY 2011 uttrycker ett tydligt krav på att skolan ska åstadkomma åtskillnad av kunskapsurval mellan program. Med utgångspunkten i att kunskap ger förmåga att handla antyder detta att ungdomar på olika program förbereds än tydligare för olika möjlighet att handla i sociala sammanhang. En konkret återverkning som kunskapsfördelningen har för yrkesungdomar är att de inte längre med självklarhet erhåller grundläggande behörighet till högskolestudier.   

I studiens avslutning diskuteras vad en förändrad fördelning av kunskap mellan program skulle kunna innebära. En tanke som framförs är att kunskap och undervisning även på yrkesprogram kan få omfatta principiella diskussioner och författande av texter för medborgerligt deltagande rörande allmängiltiga ämnen såsom samhällsfrågor eller miljöfrågor. På denna väg skulle då alla gymnasieungdomar erbjudas både ämnesfördjupande och medborgarförberedande kunskaper.

Jan Berggren, fil. mag. i pedagogik är verksam dels vid Linnéuniversitet, dels som gymnasielärare i engelska och har många års erfarenhet av läraryrket. Handledare för avhandlingen är professor Per Gerrevall och docent Stefan Lund, båda verksamma vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen “Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser” försvaras offentligt 13 december. Opponent är professor Dennis Beach, Göteborgs universitet.
Avhandlingen går att beställa från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se“>lupress@lnu.se.