Artikel från Hjärt-Lungfonden

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 december 2013

Svensk forskning kan leda till bättre behandling av hjärtinfarkt

Nu har forskare vid Karolinska Institutet med stöd från Hjärt-Lungfonden tagit fram en ny metod för att stoppa ämnen som drar samman blodkärlen i kroppen. Detta innebär stora möjligheter att förbättra både förebyggande och akut behandling av hjärtinfarkt. Men mer resurser behövs till fortsatt forskning för att kunna utveckla välfungerande mediciner.

–  Det finns goda möjligheter att stoppa ett försämrat blodflöde vid hjärt-kärlsjukdom med substanser som blockerar kärlsammandragande ämnen och ökar halten av kväveoxid. Våra tidiga undersökningar har gett lovande resultat, säger John Pernow, professor i kardiologi vid Karolinska Institutet.

Behandlingarna har studerats på patienter med hjärt-kärlsjukdom och diabetes som löper stor risk att drabbas av hjärtinfarkt. Resultaten visar att blodkärlsfunktionen kan förbättras hos dessa patienter. Fortsatta studier är dock nödvändiga för att metoden ska kunna användas i större skala i vården, både för att förebygga och behandla hjärtinfarkt. En sådan utveckling förutsätter större kliniska studier som kräver stora ekonomiska resurser.

– Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och vi behöver satsa på att få fram effektiva behandlingsmetoder. Allmänhetens gåvor behövs för att forskningen ska komma vidare och för att vi ska kunna rädda fler liv, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskningsprojektet utgår från den roll som det så kallade endotelet spelar för blodflödet i kroppen. Endotelet täcker blodkärlens insida och gör att kärlen vidgas och skyddar blodflödet från blodproppar och inflammationer. Vid hjärt-kärlsjukdomar förändras endotelet genom att bland annat inslaget av kväveoxid minskar. Kväveoxiden är viktigt både för att vidga kärlen och för att förebygga att plack bildas på kärlväggen.

Länk: Hjärt-Lungfondens temasida om hjärtinfarkt

FAKTA
Om forskaren
John Pernow, 53 år,  läste medicin vid Karolinska Institutet, blev antagen som doktorand 1985 och disputerade 1988. Sedan 1991 är John Pernow legitimerad läkare och samma år blev han docent i farmakologi vid Karolinska Institutet. 1998 blev John Pernow docent i kardiologi. Sedan 2006 är han chef för enheten för kardiologi vid institutionen för medicin och han utnämndes den 1 juni 2008 till professor i kardiologi vid Karolinska Institutet.

Forskar kring: Åderförkalkning eller ateroskleros som innebär att blodkärlens väggar gradvis täcks av plack. När placket brister bildas en blodpropp som hindrar blodflödet och syretillförseln till hjärtat, vilket leder till en hjärtinfarkt. John Pernow har framför allt inriktat sin forskning på att bättre förstå de förändringar i blodkärlen som leder till hjärtinfarkt och att utveckla nya behandlingsmöjligheter. Korta fakta om hjärtinfarkt:

  • Cirka 30 000 personer drabbas av hjärtinfarkt i Sverige varje år. Det innebär att fler än 80 personer varje dag får hjärtinfarkt.
  • 8 300 personer dör i hjärtinfarkt i Sverige varje år.

– Hjärtinfarkt kan komma snabbt och utan förvarning, men i andra fall föregås insjuknandet i hjärtinfarkt av dagar med korta episoder av bröstsmärta, obehag i vila eller vid lindrig ansträngning, säger John Pernow.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera