Artikel från Göteborgs universitet
4 december 2013

Ökad halt koldioxid i atmosfären hotar Östersjön

Forskning vid Göteborgs universitet pekar på framtida försurning av hela Östersjöområdet. Den viktigaste orsaken tros vara den ökade halten koldioxid i atmosfären.

Världshaven har förmåga att ta upp en del av den koldioxid som tillförts atmosfären från mänskliga aktiviteter. Det här bromsar växthuseffekten, men resultatet blir samtidigt att havsvattnet blir surare eftersom koldioxiden bildar kolsyra då den reagerar med havsvattnet.

– En surare havsmiljö kommer högst troligt påverka och förändra det ekosystem vi har idag, säger Moa Edman vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Ny modell kan analysera flera miljöhot samtidigt
Moa Edmans avhandling har bidragit till utvecklingen av ett modellsystem som kan användas till att analysera flera miljöhot samtidigt, som till exempel övergödning, försurning och klimatförändringar.

Modellsystemet användes för att utvärdera flera framtida pH- och syrgasförändringar i Östersjön.

– Resultaten visade att vi kan vänta oss försurning i hela Östersjön, samt att fortsatt övergödning kommer att öka svängningsvidden i den årliga pH-cykeln, säger Moa Edman.

Studien pekade på att den största orsaken till försurningen är de mänskliga utsläppen av koldioxid.

Nya metoder för att motverka försurningen krävs
För att undersöka vad som påverkar havets förmåga att möta och neutralisera pH-förändringar genomfördes en studie som införde fördjupad koppling mellan havets biologiska och kemiska processer och beräkningarna av pH. De nya kopplingarna visade sig vara speciellt viktiga i områden med periodiskt eller permanent syrefria förhållanden, vilket blir allt vanligare i Östersjön.

Även betydelsen av lösta organiska näringsämnen i havet har utvärderats, eftersom dessa potentiellt kan vara en viktig näringskälla för alger i Bottniska viken.

– Det visade sig att det biologiska upptaget av koldioxid förbättrades märkbart i modellen när växtlanktonen utnyttjade de organiska formerna av löst näring. Det gör modelleringen i området mer realistisk, vilket är viktigt då den nya forskningen även påvisar att de norra delarna av Östersjön är speciellt känsliga för förändringar av atmosfärens koldioxidhalt. säger Moa Edman.

FAKTA
Avhandlingens heter: Modelling the Dissolved Inorganic Carbon System in the Baltic Sea (http://hdl.handle.net/2077/33736). Handledare: Anders Omstedt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera