Tema

Etiska principer styr hur forskningen går till

Vissa etiska principer återkommer ofta i samhällsdebatten och i de regler som styr forskningsetiken. Man kan förenklat säga att de är allmänna handlingsregler som de flesta idag tycker ska gälla inom forskning.

Anders Persson är universitetslektor i filosofi och ledamot i Regionala etikprövningsnämnden i Umeå. Han förklarar vad en etisk princip är:
– På ett ytligt plan kan man säga att en etisk princip är en handlingsregel, som uttalar hur du bör agera i olika situationer.

Någon eller några etiska principer är oftast utgångspunkten när man debatterar forskningsetik. Etiska principer är inte detsamma som lagar och förordningar, men lagar utgår alltid på något sätt från etiska principer. Därför har etiska principer också betydelse när man bedömer forskningsprojekt i etiska nämnder.

Det finns många samlingar av etiska principer. Anders Persson berättar att de tre principer som formulerades i Belmontrapporten 1979 har haft stort inflytande på debatten om forskningsetik. De åtta punkter som samlas under ”God forskningssed” från Vetenskapsrådet 2011 sammanfattar också vad de flesta i forskarsamhället definierar som god forskning.

Tre etiska principer kring forskning på människor från Belmontrapporten

  • Skyldighet att göra gott
  • Rättvis behandling
  • Respekt för individen

Skyldighet att göra gott
Forskning ska göra gott och inte skada. Den fråga man vill besvara ska vara relevant, inte ha besvarats tidigare och vara till nytta för vetenskapen eller samhället. Forskningen ska vara upplagd så att den ger oss tillförlitliga svar och vi ska minimera obehag och risk för dem som deltar. För att uppfylla den här principen ska man göra en avvägning mellan risk och nytta.

Rättvis behandling
Rättvisa gäller främst valet av försökspersoner. Man ska inte välja försökspersoner i sårbara och underprivilegierade grupper om det inte är just deras villkor man studerar. Till exempel ska man inte välja fattiga, utsatta minoriteter eller förståndshandikappade om det går att välja en mindre utsatt grupp i samhället, så länge gruppen är relevant för frågan man ställer.

Idag är det dock vanligt att nya läkemedel testas i fattiga länder. Det är billigare för läkemedelsföretag och för de som deltar är det en möjlighet att få tillgång till bättre vård. Samtidigt finns det risk att man tummar på skyddet av försökspersonerna när det sker i länder med lägre krav på forskningens etik.
Rättvisa innebär också att alla har rätt att delta i forskning när de har intresse av det. Till exempel ska forskning göras på kvinnor liksom på män när båda kan råka ut för sjukdomen.

Respekt för individen
Respekt för individen betyder att man respekterar alla människors rätt att styra över sitt eget liv, individens rätt till självbestämmande. Därför ska den som deltar i en forskningsstudie ge informerat samtycke. Det vill säga man ska först ha fått information vad studien innebär och sedan sagt ja till att delta. Kravet på samtycke kan skapa etiska dilemman. Hur gör man till exempel med barn och medvetslösa?
3R är en viktig princip vid djuretisk bedömning
3R – Replacement, Refinement and Reduction – är en viktig princip vid djuretisk prövning. Den betyder att man så långt möjligt ska ersätta djurförsök med andra metoder, förfina djurförsök så att djuren påverkas så litet som möjligt, och att man ska sträva efter att minska antalet djur i varje forskningsstudie.

Försiktighetsprincipen ser på konsekvenser av ny kunskap
Ny kunskap kan leda till nya uppfinningar som kan skada samhället eller miljön, som till exempel nya vapen eller nya ämnen. När man är osäker på vad ett forskningsprojekt ska leda till, så hävdar en del forskare att man bör handla enligt försiktighetsprincipen.
– Försiktighetsprincipen betyder att forskning inte ska utföras om den inte först visat sig vara ofarlig, berättar Stefan Eriksson. Men det är vanligare att man inte tänker så.
– Istället har man oftast utgått från tanken att en potentiellt stor vinst gör risker acceptabla.

Forskaren har ändå alltid ett ansvar för vad som publiceras och vad den kunskapen kan användas till. Ett exempel är forskning som skulle kunna underlätta framställningen av biologiska vapen. Studier som visar hur ett mer smittsamt fågelinfluensavirus skulle kunna bildas publicerades därför inte 2011 utan först efter långa diskussioner om hur en sådan publicering bör göras.

En viktig fråga är också den om hållbarhet. Kan vissa forskningsprojekt skada miljön på lång sikt? Här kan det finnas skilda åsikter kring vad som är farligt. De som forskar kan ha en helt annan åsikt än olika intresseorganisationer. Ett exempel är debatten om GMO, genmodifierade organismer, där miljöorganisationer hävdar att GMO är alltför okänt och därför bör stoppas enligt försiktighetsprincipen.

Redaktör/skribent: Anja Castensson

Tillfrågade experter:
Anders Persson, lektor i filosofi Luleå tekniska universitet, ledamot i Regionala etikprövningsnämnden i Umeå.
Stefan Eriksson, docent i forskningsetik, Uppsala universitet och redaktör för webbplatsen Codex http://www.codex.vr.se/länk till annan webbplats
Helena Röcklinsberg, universitetslektor i djuretik, Sveriges Lantbruksuniversitet

Fördjupning:

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Etiska principer styr hur forskningen går till

 lästid ~ 4 min