Svagare anställningsskydd gynnar småföretag

Sist in, först ut, är en grundbult i lagen om anställningsskydd, LAS. Den som anställts sist ska sägas upp först om företaget måste göra sig av med anställda.

År 2001 infördes ett undantag för den här regeln för företag med högst tio anställda. De får undanta två personer från turordningsreglerna vilket ger större frihet i vilka de kan välja att säga upp. Företagen kan på så sätt lättare behålla nyckelkompetens, är tanken.

Och reformen tycks ha fungerat. Det konstaterar Carl Magnus Bjuggren som disputerar i nationalekonomi vid Linköpings universitet. Arbetsproduktiviteten, mätt som förädlingsvärdet per anställd, har ökat med minst 2,5 procent i de företag som berördes av reformen. Carl Magnus Bjuggren har tittat på hur produktiviteten utvecklats från 1997 till 1999, respektive 2001 till 2003, alltså tre år före och tre år efter reformen.

– Jämfört med företag med mer än tio anställda, som inte omfattas av den här reformen, har småföretagens produktivitet ökat, säger han.

Hans undersökning är en del i avhandlingen som handlar om familjeföretagens ställning och bidrag i svenskt näringsliv. En övervägande andel av alla småföretag är också familjeföretag. Carl Magnus Bjuggren finner att familjeföretag reagerar långsammare på fluktuationer i industrin och har en mindre sannolikhet för att bli s.k. snabbväxare.

Familjeföretag definieras brett som att minst 20 procent av andelarna ägs av en person eller en familj. Många storföretag, exempelvis i Wallenbergkoncernen, är med denna definition familjeföretag. Trots att familjeföretagen betyder mycket för både BNP och sysselsättning i Sverige, finns ingen enkel statistisk metod att identifiera dem. En del av avhandlingsarbetet har därför varit att helt enkelt ta reda på vilka de är.

Carl Magnus Bjuggren disputerar den 29 november. Avhandlingen heter “Family Matters. Essays on Family Firms and Employment Protection”.