Tema

Smärtprocesser i tennisarmbågen fångas på bild

Vävnadsprocesser vid långvarig smärta som kronisk tennisarmbåge kan visualiseras med bilddiagnostisk metod. Det visar resultat från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i PLOS ONE. Forskaren Magnus Peterson presenterar en ny användning av positron-emissions-tomografi (PET) och en markör för signalreceptorn NK1 för att visualisera en fysiologisk process associerad till smärtan.

Kronisk smärta är ett stort problem med avsevärda samhällsekonomiska kostnader och stort lidande för den enskilde. Vanligast är smärta från rörelseapparaten. Vid smärta från rörelseapparatens mjukdelar, det vill säga muskler, senor och ligament saknas dock bra metoder för diagnostik av smärtans lokalisation och dess bakomliggande mekanismer.  
Detta leder till att man fortfarande i stor utsträckning måste förlita sig enbart på klinisk undersökning för att ställa korrekt diagnos. Detta ger ingen vägledning till vilka mekanismer som kan tänkas ligga bakom smärtan. Följaktligen sker behandlingen endast utifrån empirisk grund.

En förbättrad bilddiagnostisk metod som hjälper oss att diagnosticera lokalisationen för de smärtande vävnadsprocesserna och som kan ge vägledning i vilka mekanismer som är aktiva skulle vara ett mycket värdefullt redskap.

 

Magnus Peterson har i arbetet använt en bilddiagnostisk metod, positron emissions tomografi (PET), i kombination med en specifik markörsubstans för signal-receptorn NK1, som släpps in i kroppen via blodbanan, där den sedan kan avbildas utanför kroppen med PET. Det är första gången någonsin man kunnat genomföra avbildande undersökningar av detta signalsystem i smärtande vävnad hos människa. Studien visar tydligt förhöjda nivåer av NK1 i det smärtande området jämfört med den friska armen.  

I förloppet efter en vävnadsskada sker en upp-reglering av signalämnet substans P och dess receptor (mottagarmolekyl) NK1. Detta sker i ryggmärgen, men också ute i den perifera smärtande vävnaden. Upp-regleringen är sannolikt del av samspelet mellan perifera smärtnerver, immunceller och själva vävnaden och hjälper till att styra kroppens reparationsprocess. Vid en långvarig mjukdelssmärta har denna upp-reglering av substans P/NK1 visat sig kvarstå. Det är detta vi kunna avbilda med hjälp av PET och markören för NK1.
Metoden är lovande men fortfarande är kostnaderna höga. PET är en kostsam metod där tillverkningen av markörsubstans kräver dyrbar utrustning.

– I framtiden hoppas vi dock kunna ta fram billigare markörer som möjliggör användning av metoden i vardaglig klinisk praxis. Vi hoppas också kunna ta fram markörer för fler av de fysiologiska processer som vi vet är aktiva vid en långvarig mjukdelssmärta, säger Magnus Peterson.

FAKTA
Artikeln publiceras i oktober-numret av PLOS ONE
Peterson M, Svärdsudd K, Appel L, Engler H, Aarnio M, et al. (2013) PET-Scan Shows Peripherally Increased Neurokinin 1 Receptor Availability in Chronic Tennis Elbow: Visualizing Neurogenic Inflammation? PLoS ONE 8(10): e75859. doi:10.1371/journal.pone.0075859

Smärtprocesser i tennisarmbågen fångas på bild

 lästid ~ 2 min