Är det möjligt att styra skolan med nationella kursplaner?
Är det möjligt att styra skolans verksamhet med nationella kursplaner? Det har Örebroforskaren Charlotta Pettersson frågat sig. Hennes forskning bygger på den tidigare kursplanen och visar att lärarna kände sig fria att göra i stort sett vad som helst. De använde sig främst av kursplanen som en referens för att få legitimitet.
– Lärarna berättade att oavsett vilket innehåll de valde och hur de än arbetade så föll det inom ramen för de nationella kursplanerna. Det behövs en diskussion kring vad det betyder när lärare pratar om styrdokument på det sättet, säger Charlotta Pettersson, forskare i pedagogik vid Örebro universitet.
Hon jämför kursplanerna med en tärning. Tärningen har en central roll i en mängd olika spel och ger förutsättningar för att olika typer av spel ska kunna spelas. Nationella kursplaner är centrala texter som ska ge riktning för skolans innehållsliga verksamhet och kan tolkas olika beroende på olika aspekter av skola och utbildning.
Tomma luftreferenser
Charlotta Pettersson har i sin doktorsavhandling mött sex arbetslag från fyra olika skolor i fokusgruppssamtal. Lärarnas olika sätt att använda och skapa mening kring kursplaner kommer till uttryck när lärarna samtalar om dem.
– Kursplanen gav lärarna stor frihet men de kände sig däremot bundna av betygen. De pratade inte om kursplanernas mål utan om betygskriterierna. Eftersom de refererar till kursplanerna utan några innehållsliga referenser blir de en form av tomma luftreferenser som används för att bygga auktoritet.
En ständigt aktuell fråga
Charlotta Petterssons forskning bygger på de nationella kursplanerna från 2000 och inte på de senaste från 2011.
– Jag har inte undersökt kursplanernas innehållsliga dimensioner utan hur lärarna förhåller sig till dem som styrdokument. Frågan om hur lärare tolkar och förstår de nationella kursplanerna för skolans verksamhet är ständigt aktuell.
– Jag hoppas att min avhandling kan leda till en medvetenhet hos lärarna om att innehåll i kurser innebär att göra val. Det behövs större möjligheter för lärarna att diskutera vilka val de gör och varför de gör dessa val, mer analys och reflektion.
