Ny forskning identifierar cell som orsakar astma

Personer med allergisk astma får svårt att andas när en av immunförsvarets celler – mastcellen – aktiveras i lungorna. Forskare från Uppsala universitet har nu isolerat den cell i blodet som ger upphov till mastceller. De nya rönen, som läggs fram i en avhandling av Joakim Dahlin, kommer förhoppningsvis att bidra till utvecklingen av nya typer av läkemedel som hindrar mastceller från att ta sig till lungorna.

Det är när mastcellerna aktiveras i lungan som personer med allergisk astma får svårt att andas. Det inträffar då astmatiker andas in ett allergiframkallande ämne. En förklaring till att symptomen ofta är svåra är att astmatiker har ett förhöjt antal mastceller i lungorna. Den cell i blodet hos möss som ger upphov till mastceller, en så kallad mastcellsprogenitor, har nu isolerats av forskare från Uppsala universitet.

– Den här upptäckten är viktig bland annat eftersom det blir lättare att ta fram läkemedel för att stoppa cellen, när vi vet hur den ser ut. Det kan förhoppningsvis bidra till utveckling av läkemedel som hindrar mastcellerna att ta sig till lungorna, säger Joakim Dahlin, doktorand vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.

Tidigare delstudier i avhandlingen har visat hur mastcellsprogenitorer tar sig från blodet in i lungan. Två vanliga immunceller i lungan, dendritiska celler och alveolära makrofager, behövs för att ett slags klister ska bildas längsmed blodkärlen i lungan. Det här klistret binder till mastcellsprogenitorerna. När mastcellsprogenitorerna har fastnat kan de förflytta sig genom kärlväggen, in i lungan och mogna ut.

– Intressant nog är mastcellsprogenitorn mer mogen i individer som är benägna att utveckla allergier. Vi undersöker nu om det är förklaringen till varför mastcellsprogenitorn tenderar att hamna i lungorna hos just allergiska astmatiker, säger Joakim Dahlin.

Disputationen äger rum den 17 oktober.