Artikel från Göteborgs universitet
3 oktober 2013

Nytt ljus över svensk och fransk sekelskifteslitteratur

I dekadensens era blir uttryck för oro och ovisshet ett sätt att finna tröst och trygghet, så även för kvinnoporträtten. Det visar en avhandling i litteraturvetenskap från Göteborgs universitet som tittat närmare på dekadensens tematik och estetik i den sena 1800-talslitteraturen i Frankrike och i Sverige.

Dekadens anses i konst och litteratur beteckna den kulturella period i Europa som sammanfaller med sent 1800-tal och har sitt ursprung i Frankrike. Den dekadenta romanen kännetecknas vanligtvis av normbrytande teman som ofta förmedlas genom en poetisk stil.

– Genom att på djupet jämföra hur ett antal kvinnofigurer framställs i förhållande till dekadensen kunde jag se att det finns fler gemensamma beröringspunkter mellan den svenska och franska sekelskifteslitteraturen än vad tidigare forskning visat, säger Cecilia Carlander, avhandlingens författare.

Cecilia Carlander har undersökt hur kvinnofigurer gestaltas och hur dessa bidrar till en dekadent stämning i de romaner som valts ut för analyserna. Fyra svenska och fyra franska romaner analyseras och jämförs sinsemellan: Monsieur Vénus (1884) av Rachilde, Pengar (1885) av Victoria Benedictsson, Berta Funcke (1885) av Stella Kleve, Un crime d’amour (1886) av Paul Bourget, En rade (1886) av Joris-Karl Huysmans, Sensitiva amorosa (1887) av Ola Hansson, Kvinnlighet och erotik II (1890) av Anne Charlotte Leffler och Bruges-la-Morte (1892) av Georges Rodenbach.

Eftersom forskningen inom svensk litteraturvetenskap och dekadens är så begränsad blir Cecilia Carlanders bidrag särskilt betydelsefullt. Avhandlingens analyser av de valda texterna bidrar till ett ifrågasättande av tidigare etablerade tolkningar av det senare 1800-talets litteratur.

– Detta gäller inte minst för Benedictssons Pengar och Lefflers Kvinnlighet och erotik, men även Bourgets Un crime d’amour och Huysmans En rade. Dessa romaner, som tidigare tolkats som tematiskt avlägsna från dekadenslitteraturen, visar sig, genom analyserna, innehålla mycket av dekadensens tematik och estetik.

Det könsrollsproblematiska betyder mycket för all litteratur från epoken, och det är något som också präglar avhandlingen, där kvinnofigurerna står i centrum. Kvinnans roll var i förändring och det avspeglas i de undersökta texterna.

En av Cecilia Carlanders slutsatser är att oron inför de nya könsrollerna kan kopplas till oron inför det allt modernare samhället. Förändringarna blev så många, samtidigt, att vid sidan om ett framstegstänkande uppstod en rädsla inför en kommande undergång, likt Romarrikets fall.

– Både det yttre och det inre i kvinnoporträtten uttrycker mycket av det nya som också innebar mycket oro, ovisshet: kvinnorna är pojkaktiga eller androgyna, alltmer påtagligt självständiga, inte sällan hotfulla och olycksbringande som la femme fatale; oftast är de erotiskt medvetna, men samtidigt är de rädda för intimitet och vilsna, utan religion, vilket också gör dem mer benägna att bryta mot samhällets rådande normer.

Som en sorts botemedel mot den allt starkare oron utvecklas en raffinerad smak för det konstgjorda, vilket för tankarna till dandyfiguren. Genom att omge sig med konstföremål eller iscensätta sitt eget liv blir det möjligt att fly känslan av upplösning, ovisshet och förfall.

– Slutligen visar studien hur sjuklighet blir en del av dekadensens estetik, och att sjukdomar påverkar såväl de enskilda kvinnoporträtten som stämningen i de analyserade romanerna. Det sjukliga hos kvinnan blir inte bara ett sätt att fly verkligheten, utan också ett sätt att beskriva det sjukliga i samhället. Hos både kvinnan och samhället är symptomen vaga och diagnosen svår att ställa, säger Cecilia Carlander.

FAKTA
Cecilia Carlander har parallellt med sina doktorandstudier arbetat som lärare vid Sorbonne, Högskolan i Halmstad och Södertörns högskola. Hon undervisar i akademiskt skrivande vid Stockholms universitet.

Avhandlingens titel: Les Figures féminines de la Décadence et leurs implications esthétiques dans quelques romans français et suédois (Dekadensens kvinnofigurer och deras estetiska inverkan på några franska och svenska romaner) Avhandlingen försvarades den 19 september vid Sorbonne, Paris. Avhandlingen finns digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/32836

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera