Artikel från KTH – Kungliga Tekniska högskolan

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

1 oktober 2013

KTH-forskare: Vi vet för lite om nanomaterial

Det finns stora kunskapsluckor om nanomaterialens påverkan på hälsa och miljö. Det konstaterar KTH-forskare i en kartläggning om riskerna och användningen av materialen.

Forskare på KTH har gjort en kartläggning om vad som är känt om nanomaterialens risker och möjligheter. Det har man gjort som en del av en statlig utredning om användning och hantering av materialen. KTH-forskarnas kartläggningen spänner över nanomaterialens hela livscykel, det vill säga från produktion till användning och avfallshantering.  Kartläggningen visar på stora kunskapsluckor. Det finns behov av att veta mer om hur nanomaterialen påverkar hälsa och miljö och hur riskerna ser ut under livscykelns faser.

Nanomaterial har mött stort intresse och det finns förväntningar om innovationer på många områden som medicinteknik, informationsteknologi, materialutveckling och miljöteknik till exempel.  Samtidigt finns en oro att nanomaterial också kan vara miljö- och hälsofarliga.

– För att kunna bedöma för- och nackdelar med ett nanomaterial jämfört med andra produkter behöver man titta på hela livscykeln, säger Göran Finnveden professor och vicerektor för hållbar utveckling vid KTH och en av forskarna bakom studien.

För att ta ett exempel. Nya typer av litiumbatterier innehåller nanomaterial som är mer energikrävande att tillverka än vanliga batterier. Men om de används i fordon kan energivinsterna sett över hela livscykelns faser totaltsett bli betydligt större, eftersom de håller mycket längre än vanliga batterier. Ett annat exempel är nanocellulosa som har fördelen att vara baserad på ett förnybart material. Det kan bland annat användas för att tillverka kompositmaterial som kan vara lättare och starkare än traditionella material gjorda av fossila bränslen. Men relativt lite är känt om nanocellulosans miljö- och hälsoeffekter.

– För att vi ska kunna ha en säker hantering av nanomaterial och för att kunna identifiera möjligheter i ett livscykelperspektiv så krävs mer forskning och bättre data och analysmetoder. Vi behöver veta mer om det här, säger David Lazarevic, också han en av forskarna bakom studien. KTH-rapporten “Livscykelaspekter och nanomaterial” är framtagen som underlag till den statliga utredningen “En nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial”. (Dir 2012:89). Göran Finnveden och David Lazarevic, som står bakom studien, är båda forskare vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH.

Forskarna menar att samhället behöver skaffa sig mer kunskap om vilka nanomaterial som används, i vilka tillämpningar och i vilka produkter, i vilka mängder och vilka utsläpp som sker med den användingen.

Några av de vägar framåt som KTH-forskarna har identifierat:  
1. Metoder för karaktärisering av nanopartiklar.
2. Trovärdig information till användare. Märkning och annan information behöver utformas så att användare i företag, organisationer, myndigheter och konsumenter kan fatta egna beslut.
3. Mer kunskap om vilka mängder samhället använder av nanomaterial, i vilka tillämpningar och i vilka former.
4. Bättre kunskap om utsläpp av nanomaterial vid användning, avfallshantering och vid tillverkning av nanomaterial.
5. Mätningar. Exempel på sådana mätningar kan vara exponering i arbetsmiljö, exponering av konsumenter, flöden i vattenreningsanläggningar, flöden i samband med återvinningsprocesser och annan avfallshantering
6. Modeller för exponeringsanalyser behöver vidareutvecklas och anpassas för nanopartiklar.
7. Metoder för miljöpåverkansbedömningen i livscykelanalyser behöver vidareutvecklas och anpassas för nanopartiklar.
8. Livscykelanalysdata för nanomaterial. Livscykelanalyser är starkt beroende av databaser och dessa har utvecklats under det senaste decenniet för traditionella material och tillverkningsprocesser. Det finns dock stora brister avseende nanomaterial. Livscykeldata är nödvändiga för att kunna bedöma potentiella för- och nackdelar med nanomaterial i livscykelperspektiv.
9. Metoder att ta fram livscykeldata för nya teknologier. Nanoteknologi är ett område under stark utveckling. Det gäller även produktionsprocesser och miljöprestanda för dessa.
10. Samverkan mellan industri, myndigheter och forskning. Även internationell samverkan, men med svenskt perspektiv.

Ta del av rapporten: http://bit.ly/1fVxh7i
 
FAKTA
Det här är nanomaterial Nanomaterial kan definieras på olika sätt, men gemensamt för de flesta definitioner är att det handlar om material som innehåller partiklar som i någon dimension har en storlek på mellan 1 till 100 nanometer (nm). Partiklarna kan förekomma i fasta material, på en fast yta, lösta i vätska eller i luft till exempel.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera