Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

24 september 2013

Få vill slänga sina gamla kläder

Varför känner många ett motstånd mot att slänga kläder och textilier? Det är en fråga som granskas i studien Textilt återbruk – om materiellt och kulturellt slitage, som nu presenteras i bokform.

I boken får vi följa olika människors relationer till kläder och hemtextilier – hur dessa konsumeras, hanteras och sorteras för att sedan återbrukas på olika sätt. Idag sorterar många ut textilier för att de har tröttnat på dem, inte för att textilierna är utslitna.

Vissa plagg svårare att slänga
För inte så länge sedan sågs slitna kläder och hemtextilier som material som kunde återanvändas. Idag hamnar kläderna i större utsträckning på loppmarknader, men vissa kläder är svårt att göra sig av med visar studierna.

– De som deltar i studien berättar om att man bland annat sparar handgjorda textilier, sina barns första kläder och tidstypiska kläder och accessoarer, säger Anneli Palmsköld, vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Genom delstudierna diskuteras olika slags sorteringsprocesser, till exempel vad man gör och varför när man står framför sin garderob och sitt linneskåp eller på en loppmarknad. Hur den praktiska innebörden i att återbruka har förändrats från mitten av 1900-talet diskuteras liksom dagens kreativa återbruk.
  
– Ett vanligt sätt att sortera ut är att lägga kläder i tre högar, en för sådant som ska lagas, en för det som ska skänkas bort och en för det som ska slängas. Många berättar om hur kläder som inte använts under en viss tid sorteras ut, säger Anneli Palmsköld.

Tio procent säljs vidare
Men det är bara 10 procent av alla de kläder och textilier som hamnar på loppmarkander som säljs vidare. Resten försvinner på annat sätt och går till exempel till stödverksamheter för hemlösa och utsatta.

– Studiens resultat handlar i hög grad om etik och moral, det vill säga om människors vånda inför att göra sig av med kläder och textilier som är fullt fungerande ur materiell synpunkt, men som man inte vill använda för att de är omoderna, säger Anneli Palmsköld.

Författaren har sorterat textilier på en loppmarknad, skickat ut en frågelista i samarbete med Nordiska museets arkiv, undersökt en samling lappade och lagade textilier på Hallands konstmuseum samt deltagit som forskare i ett Skapande skola-projekt om textilt återbruk med kreativa förtecken.

Anneli Palmsköld är filosofie doktor i etnologi och verksam som lektor i kulturvård med inriktning mot slöjd och kulturhantverk vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera