Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 september 2013

Allmänheten engagerades i demokratifrågorna på 30-talet

Bilden av 1930-talets Sverige och det intensiva arbete med att reformera samhället som ägde rum har präglats av föreställningar om social ingenjörskonst och expertvälde. I sin avhandling riktar idéhistoriken Petter Tistedt ljuset på de många aktiviteter som arrangerades för att engagera medborgarna i samhällsutvecklingen.

Petter Tistedt visar i sin bok att det var en bred grupp reformivrare som var engagerade i hur demokratin skulle utformas, försvaras och utvecklas. De betonade betydelsen av medborgarnas självbestämmande och aktiva deltagande i att lösa samhällsproblemen.

– Det fanns ett starkt engagemang för att få medborgarna verkligt inflytande i behandlingen av aktuella samhällsangelägenheter. Det framgår tydligt i debattböcker, pressklipp, radioinslag, reklam och utställningsmaterial där allmänheten uppmuntrades att informera sig och diskutera olika problem, säger Petter Tistedt.

Han har studerat och ställt nya frågor om de välkända 1930-talsdebatterna om befolkningens framtid – den så kallade ”befolkningsfrågan” – och hur fritiden skulle användas. I dessa debatter medverkade samhällsvetare, journalister, folkbildare, formgivare och politiker, men också allmänheten engagerades.

Det pågick en livlig debatt om medborgarnas uppgifter, betydelsen av deras deltagande och insatser.  Diskussionerna engagerade många. Folkstyret ansågs kräva kunniga medborgare – särskilt i en tid då antidemokratiska rörelser var på frammarsch. Offentliga samhällsdiskussioner organiserades i syfte att möta de hot som demokratin ansågs stå inför.

– Vi tror gärna att vi är klokare idag och har lärt oss att demokratin måste försvaras, men i min avhandling visar jag att insikterna fanns redan i demokratins ungdom och att man förstod att det inte räckte med opinionsbildning, säger Peter Tistedt.

Det man gjorde var inte i första hand att bilda opinion mot antidemokratiska rörelser eller ideologier, utan att utforma samhällsdiskussioner så att allmänheten skulle få tillfälle att öva och utöva sitt demokratiska medborgarskap: att ta ställning till sakfrågor, argumentera sakligt, ompröva invanda tänkesätt, överblicka konsekvenser av de egna handlingarna och göra väl avväga livsval i ljuset av gemensamma åtaganden.
 
Makarna Myrdals aktiviteter som offentliga intellektuella – inklusive publiceringen av deras berömda debattbok Kris i befolkningsfrågan – passar väl in i detta mönster, menar Petter Tistedt. Detta trots att de vanligen framhålls som typiska exempel på hur så kallade sociala ingenjörer sökte ta makten över vanliga människors vardag och utestänga dem från att delta i arbetet med att utforma visioner för den politiska och sociala utvecklingen.

– Ett exempel på att medborgarnas medbestämmanderätt underkändes var istället den reklam som användes som pedagogisk metod för att uppmuntra medborgarna att välja rätt fritidsaktivitet. Här blandades nämligen rollen som konsument och medborgare samman och dolde politikens betydelse för samhällsutvecklingen, säger Petter Tistedt.

Avhandlingen har publicerats av Symposion Brutus Östlings bokförlag.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera