Artikel från Södertörns högskola

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

6 september 2013

Östersjöns miljöhistoria kartläggs av internationell forskningsexpedition

Genom borrningar djupt ner i bottensedimentet ska Östersjöns klimat- och miljöutveckling de senaste 130 000 åren kartläggas. De borrkärnor som tas upp kommer även bidra till att förutse Östersjöregionens framtida respons på förändringar i klimatet. Den internationella forskningsexpeditionen som inleds den 7/9 leds av Thomas Andrén, Södertörns högskola och Bo Barker Jørgensen, Aarhus Universitet.

Genom borrningar djupt ner i bottensedimentet ska Östersjöns klimat- och miljöutveckling de senaste 130 000 åren kartläggas. De borrkärnor som tas upp kommer även att bidra till att förutse Östersjöregionens framtida respons på förändringar i klimatet. Den internationella forskningsexpeditionen leds av Thomas Andrén, Södertörns högskola och Bo Barker Jørgensen, Aarhus Universitet. Den 7 september inleds den två månader långa båtfärden längs Östersjöns kust.

Den 7 september inleds en två månader lång forskningsexpedition vars syfte är att kartlägga Östersjöns klimat- och miljöutveckling de senaste 130 000 åren. Prover i form av verkligt långa sedimentborrkärnor kommer att tas från sju platser, varav flera belägna längs den svenska kusten; i Hanöbukten, utanför Landsort samt i Ångermanälven. Det är första gången någonsin som det borras i Östersjöns bottensediment i vetenskapligt syfte.

– Det främsta syftet med expeditionen och forskningsprojektet är att förstå Östersjöregionens verkligt långa miljöhistoria bättre, säger Thomas Andrén.

Proverna kommer även kunna bidra till att förutse Östersjöregionens framtida respons på förändringar i klimatet.

Ombord på borrfartyget Greatship Manisha finns en internationell forskargrupp, som leds av forskningscheferna Thomas Andrén, Södertörns högskola och Bo Barker Jørgensen, Aarhus Universitet. De totalt 32 forskarna i projektet kommer från USA, Europa, Japan, Kina, Australien och Nya Zeeland.

Thomas Andrén berättar att expeditionen kommer att ge forskarna tillgång till material som de annars aldrig skulle fått, i form av borrkärnor:

– För svensk geologisk forskning är det här stort och för geologisk Östersjöforskning i synnerhet. Forskningsfronten flyttas framåt på ett avgörande sätt.

Kunskap om Östersjöns tidigare klimatutvecklingen
Genom att borra på ett vattendjup på upp till 450 meter och därefter analysera borrkärnorna, är forskarnas förhoppning att få många nya och spännande data som kan berätta om Östersjöns tidiga historia, att vi ska få både detaljerad information om den tidigare klimatutvecklingen i regionen och om den skandinaviska inlandsisens variationer i utbredning under den senaste istiden.

– Vi vet idag inte hur ett ekosystem som Östersjön påverkas av de förväntade klimatförändringar vi står inför. Projektet ska därför undersöka hur det ekosystem som existerade under en värmetid som Östersjön gick igenom för 130 000 år sedan, kallad Eem, utvecklades och framför allt avslutades med övergången till den närmaste istiden.

Forskarna ska också studera det skandinaviska istäckets variationer i utbredning under tiden mellan 100 000 år och 20 000 år innan vår tid. Orsakade istäcket fluktuationer i klimatet eller svarade det på klimatfluktuationer under samma tid? En annan undersökning ska visa om det sker någon utveckling hos bakterier under en inlandsis.

IODP Expedition 347
Expedition 347 ”Baltic Sea Paleoenvironment” genomförs inom ramen för det internationella borrprogrammet Integrated Ocean Drilling Program (IODP) som är ett världsledande marint forskningsprogram och utgörs av ett samarbete mellan Japan, USA, ett konsortium av forskningsfinaniärer från de europeiska länderna och Kanada. Till IODP är också Australien, Indien, Kina och Nya Zeeland knutna.

Möjlighet kommer eventuellt finnas för journalister att åka ut till båten under expeditionen. Vid intresse, kontakta Eleonor Björkman.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera