Artikel från VTI
5 september 2013

Hur kan bilförsäkringar påverka olycksstatistiken?

Hur skulle samhällsnyttan påverkas om försäkringsbolagen ges tillgång till utökad information om försäkringstagarens beteende i trafiken? En prissättning av bilförsäkringar som strävar mot att belöna trafiksäkert beteende skulle kunna bidra till att minska antalet olyckor.

  En prissättning av bilförsäkringar som strävar mot att belöna trafiksäkert beteende skulle kunna bidra till att minska antalet olyckor.
I VTI notat 22-2013 diskuteras hur en systematisk överföring av information om tidigare inblandning i olyckor och trafikförseelser skulle göra det möjligt att i större utsträckning basera försäkringspremien på beteende i trafiken.
Analysen visar att fortkörare tenderar att ha ökad benägenhet för helförsäkring medan individer med övriga trafikförseelser och lagföringar är mindre benägna att teckna helförsäkring. Ägare av statusbilar tenderar att vara mer benägna att köra för fort medan ägare av familjebilar är mindre benägna att begå olika typer av trafikbrott.
Eftersom flera riskklassificeringsvariabler är baserade på försäkringstagarens självrapportering är det möjligt för högriskindivider att underrapportera sin risk och därigenom erhålla en lägre försäkringspremie. En slutsats är att bristen på information om riskfyllt beteende bidrar till att skapa orättvisa och risken är att fler kör oförsäkrade eller systematiskt byter försäkringsbolag i syfte att hålla nere premien.
För att minska dessa problem föreslås tre möjliga alternativ:
1. Användning av skadehistorik vid prissättning av försäkringspremier. Den svenska försäkringsbranschen har ett gemensamt register för skador (GSR), vilket innebär att skadehistorik från alla bolag finns tillgänglig. Syftet är att förhindra bedrägerier, men det skulle också kunna användas för riskklassificering och prissättning.
2. En annan möjlighet är att tillåta att försäkringsbolagen använder trafikförseelser och trafikbrott vid riskklassificering och premiesättning. Flera länder använder exempelvis pricksystem där körkortet dras in efter x antal förseelser. Detta kräver dock lagändringar för att kunna tillämpas i Sverige.
3. Användarbaserade försäkringar, så kallat Usage-Based-Insurance (UBI), baserar premien på användandet av bilen, det vill säga när, var och hur bilen används, vilket gör att försäkringspremien prissätts efter faktiskt beteende istället för de uppskattningar för risk som används för närvarande.
Sammanfattningsvis konstateras att ett ökat informationsflöde till försäkringsbolagen kan vara ett viktigt delmål i arbetet med nollvisionen.
VTI notat 22-2013 [Ref 1]
Mer information: Jan-Eric Nilsson [Ref 2]
Foto: VTI


VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera