Minister möter nyaste forskningen om barn och barndom
Preliminära resultat från en studie vid Göteborgs universitet visar att gruppsammansättning och antalet barn kan bidra starkt till om förskolebarn får möjlighet att lära och utvecklas i förskolan eller inte.
Studien, Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära och utvecklas i förskolan, avslutas 2014. Datainsamlingen, en större digital enkät kompletterad med fallstudier, är avslutad och studien är en av många som presenteras den 22 augusti på Göteborgs universitet med bland andra jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm på plats. Ett 80-tal barndomsforskare från Nätverket för barn- och barndomsforskning, från flera av landets lärosäten, presenterar pågående och aktuell forskning på området för varandra och för den förskoleansvariga ministern.
– Vi kommer i projektet att kunna identifiera faktorer som bidrar eller hindrar att man i förskolan kan arbeta utifrån läroplanens intentioner, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
I somras presenterade Maria Arnholm ett förslag om nya karriärtjänster i förskolan, likt dem som införts i övriga skolan, något som kan införas hösten 2014. Men Ingrid Pramling Samuelsson och kollegorna professor Sonja Sheridan och docent Pia Williams efterfrågar ett än mer framsynt arbete från regeringens sida när det gäller svensk förskola:
– Förskollärarutbildningen borde förlängas en termin och vara fyra år och lika lång som övrig lärarutbildning. Förskolan bör inte särbehandlas. Dessutom behövs mer Förskolelyft, fortbildning arrangerad för förskollärarna, nu när de enligt läroplanens revidering 2010 även ska undervisa i exempelvis naturvetenskap och teknik. Slutligen borde politikerna ta till sig den kunskap som finns att hämta i den forskning som bedrivs vid lärosätena, menar de.
Studien genomförs med medel från Vetenskapsrådet.
