MikroRNA som öppnar nya vägar för utveckling av läkemedel mot cancer
Nya forskningsresultat från Uppsala universitet visar att så kallade mikroRNA, som reglerar bildandet av kolhydrater, påverkar cellers beteende och potentiellt skulle kunna användas som läkemedel mot cancer. Studien publicerades nyligen i tidskriften the Journal of Biological Chemistry.
MikroRNA är korta RNA-bitar som finns i celler. De påverkar uttryck av gener hos djur och därigenom bland annat tillväxt. Alla celler i kroppen har molekyler kallade proteoglykaner på cellytan. Dessa molekyler hjälper cellerna att ta emot signaler från angränsande celler. Det är viktigt, eftersom cellerna i kroppen behöver kommunicera med varandra för att kroppen ska fungera ordentligt.
Proteoglykaner binder tillväxtfaktorer via sina heparansulfatkedjor (en typ av kolhydrat), som kan regleras av mikroRNA. Förändrad produktion i kroppens celler av heparansulfat har kopplats till sjukdomar som cancer.
En grupp forskare vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Sahlgrenska Akademin i Göteborg har nu gjort en upptäckt som för första gången visar att mikroRNA kan ändra strukturen på heparansulfat, vilket dämpar signalering av viktiga tillväxtfaktorer och cellernas förmåga att röra sig. Studien öppnar delvis upp för ett nytt forskningsfält inom proteoglykanforskningen.
Läkemedel som förhindrar interaktioner mellan heparansulfat och tillväxtfaktorer kan vara användbara vid behandling av bland annat cancer och Alzheimers sjukdom. Heparin, en medlem av heparansulfat-familjen, har till exempel under lång tid använts som läkemedel för att förhindra uppkomst av blodproppar efter kirurgi. Hämning av cellers heparansulfatproduktion har diskuterats som en möjlig strategi för att behandla cancer.
– Vi förstår fortfarande inte fullt ut hur cellernas tillverkning av heparansulfat regleras, men det är möjligt att mikroRNA kan användas som läkemedel i framtiden. Till exempel för att dämpa tumörassocierad blodkärlstillväxt, eller för att göra cancerceller mindre aggressiva. Mycket forskning återstår dock för att se om detta kan vara möjligt. Vi är i början på en spännande resa, säger Johan Kreuger, docent i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet.
Studien har erhållit finansiering från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Stiftelsen för Strategisk Forskning, och Stiftelsen för Proteoglycanforskning vid Uppsala universitet.
