Jätteknölkalla blommar i Bergianska
En jätteknölkalla har slagit ut i Bergianska trädgården. Knölen är ”syskon” till den kalla som blommade 2011 och blomställningen är mer än en halvmeter högre än den förra – 194 cm. När jätteknölkallan blommande i Bergianska trädgården 2011 skapade den sensation och lockade 7 000 besökare.
En jätteknölkalla har slagit ut i Bergianska trädgården. Knölen är ”syskon” till den kalla som blommade 2011 och blomställningen är mer än en halvmeter högre än den förra – 194 cm. När jätteknölkallan blommande i Bergianska trädgården 2011 skapade den sensation och lockade 7 000 besökare.
Den spektakulära växten utmärker sig genom sin storlek, märkliga form och hemska stank liksom att den blommar över på bara två–tre dagar. Arten har bara blommat tre gånger tidigare i Sverige, första gången var 1935 i Bergianska trädgården.
Den första kvällen vid blomning skickar blomställningen ut en vidrig doft av kadaver, rutten fisk och bränt socker. Stanken och det köttröda hölsterbladet lurar asbaggar att försöka lägga ägg i blomställningens inre. Där hålls de fångna under två dygn innan de släpps ut igen. Det första dygnet är bara växtens honblommor utslagna. Hanblommorna släpper sitt pollen först under det andra dygnet. Inpudrade med pollen flyger asbaggarna iväg, redo att luras av nästa jätteknölkalla.
Titaniska jättar från Sumatra
Arten upptäcktes 1878 på Sumatra av en italiensk botanist och fick namnet Amorphophallus titanum vilket betyder jättelik oformlig fallos. I grekisk mytologi var de jättelika titanerna barn till Gaia (jorden) och Uranus (himlen). Bergianskas kallor har fått namn efter titanerna; Cronus blommade 2011 och Crius är på väg att blomma nu.
Växten bildar en enorm underjordisk knöl, som störst 160 kilo tung. Från knölen skjuter det upp ett enda titaniskt blad, stort som ett litet träd. När bladet vissnat ner går knölen i vila några månader och då den vaknar upp igen har förhoppningsvis en blomknopp bildats. Blomställningen skjuter upp med en väldig fart och kan växa fem till 15 cm per dygn. När den nått 1,5–2,5 meters höjd vecklar ett hölsterblad ut sig likt en purpurröd, plisserad sammetskjol.
Jätteknölkalla hör hemma i regnskogen på ön Sumatra i Indonesien. Där växer den i ett område litet större än Småland. En jätteknölkalla blommade för första gången utanför Sumatra i London 1890. Den har blivit alla botaniska trädgårdars önskeväxt och skapar en skräckblandad förtjusning bland sina åskådare.
