Forskning om rabatters färgkomposition

Med hjälp av olika slags färgbilder kan man undersöka färgerna i vår natur, färgkompositioner i rabatter och färgpåståenden i trädgårdslitteratur.

– En privatperson kan gå i sin egen upplevelse. För yrkesutövaren är det nödvändigt att reflektera över det man ser och göra kvalitativa bedömningar, säger Nina Nilsson, hantverksdoktorand vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Färgbilden som redskap
Färgbilder har olika funktion. De kan vara dokumenterande och berätta hur färgerna ser ut i en viss rabatt vid ett särskilt tillfälle, eller tolkande det vill säga hur vi uppfattar ett stycke natur.

– Bilderna kan också vara komponerande, att man gör sin växtkomposition utifrån färg eller analyserande, att man klarlägger egenskaper och samband hos exempelvis en växts färger under ett år, säger Nina Nilsson.  

Färgbilden som redskap vid växtkomposition är både en bok och en forskningsuppsats, tillika en redskaps- och metodstudie. Det undersökande redskapet som används är färgbilden så som den har utvecklats i undervisningen av studenter till trädgårdsmästare på utbildningsprogrammet ”Trädgårdens hantverk och design” vid Göteborgs universitet.

Fokuserar på färger inte former
Det som är viktigt med färgbilderna är att de är nonfigurativa – att de inte föreställer något utöver färgen. Det innebär att färg och färgkomposition lyfts till en betydelsefull nivå – en där till exempel växters form och utseende har underordnad betydelse.

– Detta icke föreställande bildspråk har jag hämtat i Johannes Ittens färglära Färg och färgupplevelse. En samlande bildtyp är färgschema, det vill säga schematiska återgivningar av den ordning som ger en befintlig miljös färgverkan eller strategin för att nå en bestämd färgverkan i en plantering, säger Nina Nilsson.

Trädgårdslitteraturen har brister
I trädgårdslitteraturen förekommer råd och anvisningar om hur man med hjälp av färgläran kan skapa harmoniska planteringar. Att pröva dessa råd genom att ”avbilda” dem i färg är betydelsefullt för att förstå en författares avsikt eller bevekelsegrund.

– Bland författarnas råd saknas det färgbilder (utöver växtfotografier) som skulle kunna vara till hjälp för att både illustrera och fördjupa förståelsen av påståenden, säger Nina Nilsson.

Nina Nilsson är bildkonstnär och anställdes 1998 som utbildningsledare i programmet ”Trädgårdens hantverk och design” på Dacapo hantverksskola i Mariestad. När Dacapo blev del av Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet blev hon lektor med ämnesinriktningen ”Färg- och formlära och växtkomposition”.

Nina Nilsson har arbetat som bildkonstnär under 25 år. Som yrkesverksam konstnär har hon utöver utställningsverksamhet bland annat varit med och startat Gårdstensverksta’n i Göteborg, hon har varit ordförande i det konstnärsägda Galleri 54 i Göteborg och arbetat med program för offentlig utsmyckning i Göteborgs kommun.