Sinnesro för äldre viktig vårduppgift
Att hjälpa äldre till en bra vardag handlar mycket om känslor och att skapa sinnesro. Margaretha NorellPejner visar i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet att patienterna själva är viktiga aktörer och vad hälso- och sjukvårdspersonal kan göra för äldres välbefinnande.
The bright side of life har hon kallat sin avhandling i medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vårdvetenskap, som beskriver hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård arbetar med äldre och vilket stöd dessa patienter får och vill ha.
– Äldres situation är ofta komplex. De har olika sjukdomar, de är påverkade av sin ålder och sin livshistoria. Hälften av alla över 80 år lider av en eller flera sjukdomar. För sjuksköterskan gäller det att se varje individ och vilken vård som är lämpligast i det speciella fallet.
Medvetna patienter
Gamla patienter anses vara oroliga och sköra vårdkonsumenter, men Margaretha Norell Pejner har med avhandlingen observerat två särskilt viktiga saker. Dels patientens egna känslor och att de trots ålder och sjukdomar är så medvetna om sin situation och vad sjuksköterskan kan göra.
Inom omvårdnaden är begreppet stöd centralt. Stödjande insatser kan beröra såväl patient, anhöriga som olika professionella, som är inblandade i vården. I litteraturen beskrivs stödet som instrumentellt, socialt respektive emotionellt stöd. I den kliniska vardagen är det inte alltid tydligt vilken form av stöd som använts och sjuksköterskorna i studien är i behov av både mer tid och kunskap för att möta patienternas behov.
– Patientens oro kan ta sig olika uttryck och ha olika orsaker. Med rätt stöd kan sjuksköterskan hjälpa patienten att bearbeta oron och skapa sinnesro. Den äldre kan känna sig obeslutsam, inte veta hur medicineringen ska hanteras eller behöver rådgivning. Där kan sjuksköterskan ge ett stöd med rutiner och information, som skapar ett lugn för patienten.
Det kan vara en patient som känner sig utsatt, rädd eller ledsen. Då handlar det om att trösta och lyssna. I något fall kanske patienten kan få ett larm, som blir det stöd som skapar sinnesro.
Patienter söker också stöd hos sjuksköterskan som ersättning för sitt sociala nätverk. De uppger att de inte vill tjata ut sina anhöriga eller att de inte vill oroa sina barn med att tala om döden.
Att hantera sin oro
– Det här är tillstånd som måste bearbetas och ålderdom i kombination med sjukdom gör att förmågan att processa sin oro försämras eller går förlorad. Sjuksköterskor har bra förutsättningar för att lyfta patientens känslor, se vilka processer som är på gång och ombesörja lämpliga åtgärder. Samtidigt har de ett högt arbetstempo och hinner inte alltid att ta reda på vad känslorna rör sig om.
Margaretha Norell Pejner hoppas att hennes avhandling kan vara ett stöd för sjuksköterskor i arbetet med äldreomsorg. Fortsatt forskning kring hur man kan utveckla emotionellt stöd till äldre i förhållande till begreppet sinnesro är angelägen för att ge äldre ett värdigt vardagsliv.