Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

30 maj 2013

Fisk och klimat styr vilka bottendjur vi får längs Östersjöns kuster

Livet på Östersjöns kustnära bottnar har förändrats dramatiskt de senaste 30 åren, visar en SLU-studie. Bottendjur med marint ursprung, som havsborstmaskar, och arter som är känsliga för varmt vatten har minskat drastiskt. De har i hög grad ersatts med arter som tål miljöförändringar bättre, som snäckor och musslor.

I studien visar forskarna att de stora förändringarna i bottendjurssamhällena skedde i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Förändringarna har inneburit en ökning av mängden bottendjur som filtrerar ut sin föda från vattnet eller som äter dött material på bottnarna.

För att kunna förstå varför bottenlivet ändrat karaktär, har forskarna analyserat vilka andra miljöförändringar som skett under samma period.

– Vi ser att både klimatet och samspelet med andra arter påverkar vilka djur som trivs på de kustnära bottnarna. Dels kan vi se en effekt av att vattnet blivit både sötare och varmare, vilket gynnat vissa arter på bekostnad av andra, dels styrs bottenlivet av hur det lokala fisksamhället ser ut, säger Jens Olsson, forskare vid SLU och en av författarna till studien.

Däremot hittade forskarna ingen koppling mellan förändringen bland bottendjuren och förändringar i halten av näringsämnen eller tillförseln av näring, vilket de väntat sig.

– Det kan finnas flera skäl till att vi inte ser en koppling till övergödningen. Kanske är de djursamhällen vi studerat inte så känsliga för näringsämnesbelastning. Det kan också vara så att näringsbelastningen inte har ändrats nämnvärt längs den svenska kusten under den tidsperiod som vi studerat, säger Jens Olsson.

Studien: Top-down regulation climate and multi-decadal changes in coastal zoobenthos communities in two Baltic Sea areas.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera