Ny temperaturserie från södra Afrika blir viktig bit i klimatpusslet
En temperaturserie från en droppsten (stalagmit) i en grotta har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet. Det är den första i sitt slag ifrån södra Afrika. Den fyller ett gap i vår kunskap om temperaturutvecklingen på södra halvklotets lägre breddgrader, vilket länge har efterfrågats av vetenskapsvärlden, inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.
Makapansdalen i Sydafrika är mest känd för att en av våra förmänniskor, sydapan Australopithecus africanus, levde här för cirka 2-3 miljoner år sedan. Här finns en kalkstensgrotta som redan genom tidigare studier av Professor Karin Holmgren, Stockholms universitet, visat sig vara ett fantastiskt historiskt klimatarkiv. Nu har Hanna Sundqvist, Stockholms universitet, genom förfinade analysmetoder av stalagmiten, lett ett arbete som resulterat i en 350-år lång temperaturserie för sommarnederbördsregionen i södra Afrika.
Grottans läge och den höga kvaliteten på klimatarkivet gör att temperaturserien är en god representation av hela sommarregn-regionen av södra Afrika. Den kallaste perioden under de senaste 350 åren inträffade mellan 1690 och 1740, då det regionala klimatet var cirka 1,4 grader kallare än idag. Denna köldknäpp inträffade alltså i södra Afrika samtidigt som norra halvklotet upplevde en lång kall period, ofta kallad för Lilla Istiden.
– Den här typen av information är nödvändig för att forskare ska kunna identifiera bakomliggande regionala och globala klimatprocesser. En bättre förståelse för de klimatstyrande processerna kan i sin tur användas i klimatmodellerna och bidra till att minska osäkerhetsintervallerna i de framtida klimatscenarierna, säger Hanna Sundqvist, forskare vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.
Temperaturserien har tagits fram genom analyser av syreisotopsammansättningen i en stalagmit som daterades med tre olika metoder för att få en perfekt åldersmodell med årlig upplösning.
– Vi använde två dateringsmetoder som bygger på radioaktivt sönderfall av uran respektive kol-14. Dessutom kunde vi räkna årsvarv genom att analysera variationen av spårelementen barium och strontium som varierade med årscykeln, säger Hanna Sundqvist.
Att syreisotopsammansättningen varierade i samklang med lufttemperaturen kunde forskarna visa genom jämförelser med dels uppmätta temperaturdata, under de senaste 100 åren från regionen och dels med en 350-år-lång havstemperaturserie byggd på isotopvariationer i koraller utanför Madagaskar.
Artikeln publiceras i Scientific Reports och går att läsa här: Evidence of a large cooling between 1690 and 1740 in southern Africa.
