Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 mars 2013

Ett centrum för genetisk identifiering etableras vid Naturhistoriska riksmuseet

För att möta ett ökande behov av genetiskt identifiering inom naturvård, rovdjursförvaltning, forskning och livsmedelskontroll, startar nu Naturhistoriska riksmuseet Centrum för genetisk identifiering.

Centret kan erbjuda hjälp att till exempel avgöra vilken djurart som använts för att tillverka en skinnjacka, eller avgöra om olika pälsprover kommer från en eller två individer. Vi kan också på ett enkelt sätt bestämma innehållet i en produkt som tillverkats av flera olika arter, något som är högaktuellt inom livsmedelskontrollen.
 
Placeringen av ett sådant centrum vid Naturhistoriska riksmuseet är naturlig. Här finns expertkompetens inom DNA-teknologi och tillgång till ett referensbibliotek av DNA-data att jämföra okända prover med. Naturhistoriska riksmuseet har dessutom en av världens mest omfattande djur- och växtsamlingar, samt ett ansett laboratorium för genetisk analys av både modernt och förhistoriskt DNA. Museet inviger även i dagarna ett nybyggt toppmodernt DNA-laboratorium, vilket kommer medföra en avsevärt ökad kapacitet för genetisk identifiering.

– Jag ser framför mig att Centrum för genetisk identifiering kommer erbjuda en rad olika typer av analyser, inklusive analyser av artsammansättningen i vatten- och jordprover inom ramen för miljöövervakningen, och kontroller av livsmedel, säger forskningschef Per Ericson och forstätter:

– Vi kommer även kunna avgöra om olika föremål, såsom klädesplagg och smycken, kommer från hotade arter som är olagliga att föra in i landet eller som kräver särskilda tillstånd.

Centret kommer också kunna identifiera prover på individnivå, vilket är något som ofta efterfrågas vid övervakning av hotade djurarter. Det ger möjligheter för t.ex. länsstyrelserna och Naturvårdsverket att med hjälp av spillningsprover spåra hur olika individer rör sig och var de har sitt ursprung, samt hur många individer det finns i en hotad population.

– Möjligheterna är närmast oändliga med modern DNA-teknik, säger överintendent Jan Olov Westerberg. Allt eftersom vi bygger upp ett DNA-bibliotek över Sveriges djur och växter kommer vi kunna identifiera nästan vilket biologiskt material som helst. Ge oss ett hårstrå från ett djur så kommer vi kunna säga vilken art det är men också från vilken del av Sverige det kommer.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera