Nytt gemensamt centrum för translationell forskning

Syftet är att bedriva prekliniska och kliniska studier för att öka förståelsen av sjukdomsmekanismer och processer vid hjärt-kärlsjukdomar och störningar i ämnesomsättningen, samt att utvärdera nya målmolekyler för läkemedel.

Satsningen bygger på ett långvarigt samarbete mellan parterna och kommer inledningsvis att drivas under en femårsperiod. Det är tänkt att mellan 20 och 30 forskare från Karolinska Institutet och AstraZeneca ska arbeta i det nya translationella centrumet. AstraZeneca kommer att bidra med upp till cirka 125 miljoner kronor (20 miljoner USD) per år, medan Karolinska Institutet står för expertis och tillgång till lokaler. Centrumet är tänkt att placeras på Karolinska Institutet i Stockholm och beräknas vara i drift i mitten av 2013.

– AstraZeneca är en av våra viktigaste samarbetspartners och att vi tillsammans skapar ännu en plattform för excellent forskning ger stora möjligheter till utveckling av hälso- och sjukvården, säger Anders Hamsten, rektor vid Karolinska Institutet. Dessutom innebär det ytterligare förstärkning av Stockholmsregionen som life science-arena och den svenska läkemedelsindustrin.

Karolinska Institutet och AstraZeneca har under många år samarbetat inom en rad områden. Nyligen inleddes ett treårigt forskningssamarbete inriktat på regenerativ behandling (vävnadsnybildning) vid hjärtsjukdom. Sedan 2006 har Karolinska Institutet samarbetat med AstraZeneca inom området positronemissionstomografi (PET), en modern avbildningsteknik för icke-invasiva studier av den mänskliga hjärnan. Denna gemensamma satsning har lett till upptäckten av flera nya molekyler som används som PET-ligander (substanser), och även bidragit till flera program för utveckling av läkemedel. 2012 skrevs ett treårigt forskningsavtal om utveckling av nya avbildningstekniker, som kan underlätta AstraZenecas arbete med att identifiera och utveckla nya läkemedelskandidater, och samma år grundade parterna ett translationellt forskningscentrum i syfte att finna nya biomarkörer för att skapa möjlighet att förebygga sjukdom och att ta fram effektivare behandling och nya läkemedel. Den forskningen är redan igång och inriktar sig mot kroniska sjukdomar som demens, cancer, reumatism, hjärt-kärlsjukdomar, störningar i ämnesomsättningen och psykisk ohälsa.