Artikel från Uppsala universitet
21 mars 2013

Barnfattigdom ett svårfångat problem

Barnfattigdom har blivit ett omdebatterat ämne i media och den inrikespolitiska debatten den senaste tiden. Det råder delade meningar om hur villkoren egentligen ser ut för barn som lever i ekonomisk utsatthet, och hur problemen ska definieras. Forskning från Uppsala universitet visar att just ifrågasättandet av barnfattigdom som problem bidrar till att försvåra situationen för många barn.

– Barnfattigdom är inte legitimt som problem. Det debatteras om barnfattigdom över huvudtaget existerar. Den här diskussionen har vi inte kring andra typer av situationer som exempelvis sjukdom. Att bli ifrågasatt ger problemet en extra dimension, något som är kännbart för barn som lever i den här situationen, säger Stina Fernqvist som nyligen disputerat i Sociologi vid Uppsala universitet. 

Stina Fernqvists avhandling ”En erfarenhet rikare – en kvalitativ studie av barns strategier och barnfattigdomens villkor i välfärdsstaten” utgår från välfärdsforskning om fattigdom, men även från barndomssociologi som bland annat problematiserar hur ett utvecklingsperspektiv riskerar att försvåra synen på barn som sociala aktörer med möjligheter till delaktighet i olika sammanhang.

Avhandlingen är en kvalitativ studie där 17 barn och ungdomar som lever i ekonomisk utsatthet intervjuats om hur de hanterar sin vardag och hur de ser på sig själva. I intervjuerna berättar barnen om olika strategier de använder hemma, i skolan och bland kompisar för att hantera, och ibland dölja, sin ekonomiska situation.

– Den kvalitativa studien bidrar till att lyfta fram komplexiteten i barnfattigdomen. Såväl den materiella som den sociala dimensionen av ekonomisk utsatthet påverkar barnens relationer till andra barn och relationerna inom familjen”, säger Stina Fernqvist. 

Bristen på dyra saker och märkeskläder är inte det som barnen berättar om i första hand. Det handlar snarare om vad fattigdomen gör med deras möjligheter att på ett smidigt sätt upprätthålla relationer med jämnåriga, eftersom de ibland utesluter sig från sociala sammanhang av ekonomiska skäl. I barnens berättelser förekommer det inte i någon större utsträckning att barn mobbas, blir retade eller tydligt utesluts på grund av fattigdom. Däremot upplever de ofta skamkänslor inför sin situation och fattigdomen blir något de döljer i skolan och bland jämnåriga.
 
– Diskussionen kring barnfattigdom i välfärdsstaten tycks vara en svårfångad och ibland ifrågasatt problematik. Det gör det enligt min mening än mer relevant att belysa och diskutera barnens egna erfarenheter av fattigdom”, säger Stina Fernqvist.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera