Artikel från VTI

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

21 februari 2013

Godstransporter och samhällsekonomiska kalkyler

Diskussioner efter de senaste årens problematiska vintrar för svenska godstransporter har handlat om hur företagens värdering av en tillförlitlig och robust infrastruktur avspeglas i de samhällsekonomiska kalkylerna. I VTI notat 3-2013 konstateras att dagens tillämpning av kalkylerna uppvisar brister gällande godstransporter, eftersom t ex tillförlitlighet inte inkluderas på ett adekvat sätt.

Flera av de senaste vintrarna har varit problematiska för svenska godstransporter. Sårbarheten i systemet kan exemplifieras genom stängningen av rangerbangården i Hallsberg under två veckor 2010, vilken påverkade större delen av varuflödet från norra Sverige till kontinenten.

Den efterföljande diskussionen handlade om hur väl godstransporter fångas i de samhällsekonomiska kalkylerna för infrastrukturinvesteringar och underhåll. VTI notat 3-2013 avser att ge en översikt av hur väl nyttor och kostnader relaterade till godstransporter avspeglas i de samhällsekonomiska kalkylerna.

Sverige har en lång tradition och en välutvecklad metodik för att nyttja samhällsekonomiska kalkyler i den statliga infrastrukturplaneringen. Svensk infrastruktur finansieras primärt av staten, vilket medför att kopplingen mellan köpare och säljare inte blir lika tydlig som på en vanlig marknad. Det är upp till politikerna att bedöma medborgarnas och företagens efterfrågan på och potentiella nytta av transporter för att sedan bygga och underhålla infrastrukturen. Den samhällsekonomiska kalkylen är ett verktyg för att säkerställa ett effektivt nyttjande av skattemedel.

Konkret handlar det om att kvantifiera nyttan för samhället av en infrastrukturinvestering och ställa den mot kostnaden. Överstiger nyttan kostnaderna så är det samhällsekonomiskt motiverat att genomföra en åtgärd. En stor nyttopost i dessa kalkyler är tidsvinster, det vill säga att personer och gods kommer fram snabbare än tidigare tack vare en ny/förbättrad väg eller järnväg.

Diskussionen efter de problematiska vintrarna har dock handlat om hur företagens värdering av en tillförlitlig och robust infrastruktur avspeglas i kalkylerna. Begreppet tillförlitlighet gällande den samhällsekonomiska kalkylen handlar om att undvika förseningar och inställda tåg, det vill säga att man ska kunna lita på att transporterna går som planerat. Det är speciellt viktigt för godstransporter, då företag i allt större utsträckning bygger upp multimodala transportkedjor där problem med tillförlitligheten kan få stora spridningseffekter.

Sammanfattningsvis konstateras i rapporten att dagens tillämpning av samhällsekonomiska kalkyler uppvisar brister gällande godstransporter. Problemet består i att alla relevanta nyttor, som förbättrad tillförlitlighet, inte inkluderas på ett adekvat sätt. Mer generellt saknas information om effektsamband, det vill säga hur olika investeringar påverkar tidsåtgången, transporternas tillförlitlighet (inklusive monetär värdering) och transportkostnaderna. Därtill saknas transparent information om de prognosticerade transportvolymerna. Detta innebär att de slutgiltiga resultaten är svåra att granska. Vägen framåt för att stärka den samhällsekonomiska kalkylens behandling av godstransporter bör vara att parallellt vidareutveckla alla ovan nämnda aspekter.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera